Om väggarna kunde tala – vad skulle de då berätta, om livet förr och dem som bott här före dig? Om du bor i ett äldre hus kan du oftast spåra dess historia.

Börja med det enklaste: Fråga tidigare ägare, grannar, bybor eller andra som kan veta något om ditt hus.

Olika information för olika hus

Hur mycket information som finns bevarad beror till viss del på vilket slags hus du har. En gammal bondgård kan du få veta ganska mycket om medan enklare hus kanske har mindre dokumentation.

Följ vår guide in i arkiv och källor, varav allt fler blir digitala och som du kan söka i hemma från datorn.

Bra källor och arkiv för gårds- och husforskning

1. Hembygdens arkiv

Kontakta den lokala hembygdsföreningen eller hembygdsmuseet. Där kan du få information om både ditt hus och bygdens historia. I många hembygdsföreningar har man gjort inventeringar av allt från soldattorp till hela byar.

På Sveriges Hembygdsförbund finns kontaktuppgifter till de lokala hembygdsföreningarna.

2. Släktforskningsarkiv

Sveriges Släktforskarförbund har ett välbesökt forum, Anbytarforum, där man kan läsa om släkter, socknar, byar och skicka in egna frågor. Här finns också en faktabank och en butik med släkt- och bygdeforskningslitteratur.

3. Historiska böcker

Under 1800-talet trycktes många böcker med beskrivningar av svenska socknar, bruk, herrgårdar med mera.

Många finns att läsa gratis direkt på webben i Projekt Runeberg där massor med äldre svenska och nordiska böcker finns inskannade och avskrivna.

Där finns till exempel Axel E. Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning från 1867 och J L Saxons beskrivning av Jämtland från 1888, I Jämtebygd och mycket mer – många med otroligt värdefull information för den som vill veta mer om hus och fastigheter.

På 1930- och 40-talen gavs bokserien Svenska gods och gårdar ut länsvis, med fotografier och beskrivningar av många hus och gårdar i Sverige. Fråga på ditt lokala bibliotek eller leta online via Kungliga Bibliotekets sökportal Libris. Det finns också ett företag som samlat alla böckerna på en DVD, varje DVD kostar 299 kronor styck.

4. Kommun- eller stadsarkiv

I arkiven kan du hitta handlingar från mitten av 1800-talet och framåt. Innan kommunerna bildades 1862 var det socknarna som hanterade handlringarna och för handlingar från tiden före det får man söka i sockenstämmoprotokollen, som finns online på SVAR och AD.)

Här finns till exempel byggnadsnämndernas arkiv med planer, byggnadshandlingar, ritningar och bygglovshandlingar. Bor du i ett gammalt skolhus kan du hitta uppgifter om det här.

5. Landsarkiven

I Landsarkiven förvaras de flesta av de statliga och kyrkliga arkiven. De finns i Härnösand, Östersund, Uppsala, Stockholm, Karlstad, Vadstena, Göteborg, Visby och Lund och dit kan man åka och beställa fram handlingar till en läsesal.

Om du inte vill eller kan åka så kan du få både forskningshjälp och kopior av handlingar mot en avgift. Du beställer enklast genom att fylla i formuläret på Riksarkivets webbsida.

6. Riksarkivet

På Riksarkivet i Stockholm finns bland annat länsstyrelsernas sammanställningar av mantalslängder, jordeböcker och rullor.

7. Krigsarkivet

På Krigsarkivet, också i Stockholm, kan du få mycket uppgifter om soldattorp eller militärboställen. Soldattorpen kontrollerades noga. Det finns ofta detaljerade anvisningar för hur ett sådant skulle byggas, och det hölls regelbundna syner av torpen.

8. Folkrörelsernas Arkivförbund

På Folkrörelsernas Arkivförbunds webbsida hittar du länkar till folkrörelse- och föreningsarkiv i Sverige. I dessa arkiv kan det finnas ritningar och handlingar som rör bönehus, nykterhetsloger och bygdegårdar till exempel.

9. Lantmäteriet

2008 tog Lantmäteriet över ansvaret för fastighetsregistret från tingsrätterna. Här får du upplysningar om hur fastigheten bildades, om det var genom hemmansklyvning, avstyckning eller annat. Även om nuvarande ägare och när lagfarten upprättades, det aktuella taxeringsvärdet med mera.

All information är offentlig, men får inte läggas ut på nätet på grund av personuppgiftslagen. Om du är fastighetens ägare kan du gå in på Lantmäteriet och logga in med e-legitimation, annars uppsöka ett lantmäterikontor för att titta i fastighetsregistret.

Läs också: Så söker du i arkiven – smarta tips!

Fakta – Fastighetsboken

Om Fastighetsboken: föregångarna till fastighetsboken, lagfartsboken och inteckningsboken, lades upp på 1870-talet och fördes av inskrivningsdomaren. Behovet av en modernisering ledde till 1932 års inskrivningsreform med nya fastighetsböcker, gemensamma för lagfarts- och inteckningsärenden. Fastighetsböckerna slutade föras under de sista decennierna på 1900-talet då uppgifterna successivt fördes över till det digitala fastighetsregistret. Numera har Lantmäteriet ansvaret för inskrivningsverksamheten

Källa: Riksarkivet

Att läsa:

Riksarkivet har flera gratis handledningar till hur man söker i arkiven, som Gunilla Lundberg Ehnströms skrift Hur hittar jag mitt torp i arkiven?.

Boken Börja forska kring ditt hus och din bygd av Per Clemensson och Kjell Andersson (Natur & Kultur 2011) är en utmärkt handledning som går igenom alla typer av hus och var du hittar uppgifter om dem