_ebd156fcd6.png)
Black friday - dagen som hyllar konsumtionen
Black friday är importerat direkt från USA och helt vigd åt shopping – kommer den bli lika stark som halloween? Här är skälen till varför vi börjar älska utländska helgdagar.
Halloween betraktades med misstänksamhet – men vi tog helgen till våra hjärtan. Nu försöker handeln lansera Black Friday, en ren konsumtionsdag importerad från USA. Det handlar alltså inte om någon ockult mörkerdyrkan, utan om svarta siffror i handelns bokslut.
– Amerikanarna firar alltid thanksgiving på en torsdag, black friday är klämdagen som uppstår när det blir en sammanhängande ledighet över helgen, säger Jonas Frykholm, folklivsforskare.
Svarta siffror efter tacksägelsen
– Thanksgiving firas för att högtidlighålla upptäckten av Amerika, säger Jonas Frykholm.
Vanan att äta kalkon har fått visst fäste i Sverige. Black friday fick sitt namn genom att vara amerikanska handlarnas sätt att få svarta siffror i bokslutet i stället för röda, det handlar om att gå från förlust- till vinstsiffror.
– Vi kommer inte att ta det här till oss. Det handlar uteslutande om köpenskap och kommersialism, säger Jonas Frykholm.
Det här avgör om en helg slår i Sverige
Det är barnen som är den avgörande faktorn om en ny helg ska slå eller inte i Sverige. Halloween har blivit en framgång för att den går hem hos barnen. Om utländska helger ska slå så måste den gå genom barnen.
– Barnen måste inkluderas för att en högtid ska slå. Det är en del av en större trend, säger Jonas Frykman.
Bara mjuka paket och inga VR-glasögon? Barnen har ställts i centrum i vårt moderna julfirande.
Barnsligare firande av högtider
Vanor och traditioner är i ständig förändring. Julen firas inte som när mormor var barn, påsken och midsommar har förändrats. I dag får barnen ta större plats.
– I någon mån kan man tala om en infantilisering av högtiderna, ett förbarnsligande. Barnen står allt mer i fokus, men maten spelar också en stor roll, säger Jonas Frykman.
Eid al-Fitr, Pesach eller Fourth of july?
Sverige är lite svältfött på högtidsdagar. Lite förenklat kan man säga att Gustav Vasa såg till att helgondagarna ströks på 1500-talet. Sen höll den stränga protestantismen landet i järngrepp i drygt 400 år.
– Katolska länder har sina patrons-dagar, Mariadagen och liknande. Vi har också vår moderna rationalitet, som exempel togs annandag pingst bort när nationaldagen blev helgdag, säger folklivsforskaren.
Hur går det då med att ta till sig de högtidsdagar som kommit hit med invandrade folkgrupper?
– Nja. Jag tror att de kommer att leva kvar i de här etniska grupperna, men inte utanför de grupperna.
Läs också: Allt om julen på Land.se - kolla här!
