Brist på barn hotar landets små skolor

Förtvivlade föräldrar protesterar mot beslut eller planer på att lägga ned barnens skola. Det gäller särskilt mindre skolor på landsbygden. 

Här är ett axplock av exempel: Gullringens skola i Vimmerby kommun, Hardemo skola i Kumla kommun, Vittaryds skola i Ljungby kommun, skolorna i Särna och i Rot i Älvdalens kommun och Ahla och Genevads skolor i Laholms kommun.

Föräldrarna i Laholms kommun har lyckats samla in tillräckligt med namn för att få till stånd en folkomröstning om stängningen av de två skolorna som skedde för ett år sedan. 

Men kommunpolitikerna har, redan innan rösterna har räknats, sagt att skolorna inte kommer att öppnas igen. 

200 000 färre barn

Från norr till söder sitter kommunpolitiker och svettas över sin budget och planering av verksamheten. Den kraftiga nedgången i barnafödandet framöver är särskilt oroande och har redan fått konsekvenser. 

Förskolor läggs ned runt om i landet på grund av för få barn och nu väntar samma sak för skolor när barnkullarna fortsätter att minska. Fram till 2033 kommer antalet barn och unga att minska med 200 000 enligt prognosen från SCB, Statistiska centralbyrån. Allra störst är minskningen i procent i landsbygdskommuner, 17 procent.

Dyster prognos

I nästan varje kommun finns nu planer eller beslut på att lägga ned skolor. 

– Det är bland de svåraste beslut man tar som kommunpolitiker. Man kan utsättas för mycket hård press och till och med hot i bland, säger Maria Caryll, ansvarig för utbildningssektionen på SKR, Sveriges kommuner och regioner. 

Ha koll på siffrorna

SKR har tagit fram ett digitalt verktyg där det går att se exakt hur befolkningsprognoserna från SCB ser ut i varje kommun.

Och Maria Caryll råder alla kommunpolitiker att verkligen ha koll på de siffrorna och anpassa sin planering utifrån dem. Och att bjuda in medborgarna i diskussionen tidigt.

– Ja, det är en lärdom som många har dragit, att det är jätteviktigt att involvera allmänheten tidigt, säger hon.

Dra i nödbromsen

Den väntade befolkningsminskningen innebär att landets kommunpolitiker ser ut att behöva dra i nödbromsen i sin planering.

– Man måste fundera på om det alls behövs några nya förskolor och även nya skolor på några års sikt, sade SKR:s avgående chefsekonom Annika Wallenskog i en tidigare intervju i Land.

Hennes råd var att om en kommun ändå vill bygga nya skolor, för att de gamla är för slitna till exempel, så bör man satsa på hus som lätt kan göras om och användas för andra ändamål när behoven ändras. 

Anpassa verksamheten

Till exempel kan så kallade paviljonger vara ett smart val, som enklare både kan utökas och avvecklas.

– Paviljonger byggs ofta i anslutning till skolor där det redan finns vatten och avlopp med mera, vilket gör det till en billigare lösning, menar Annika Wallenskog.

Hon menar också att många kommuner nu kanske måste överge sina mål om att växa och istället förbereda sig på ett krympande invånarantal. Att fokusera på de invånare man har och anpassa verksamheten så bra som möjligt för dem.