_ebd156fcd6.png)
Efter ”skräpytorna” – så tror Kjell A Nordström att landsbygden kan räddas
Värmland och Gotland är en skräpyta, där finns ingen ekonomisk aktivitet. Citatet fick många att koka – men ekonomen Kjell A Nordström tror på en framtid för landsbygden.
Ekonomen och föreläsaren Kjell A Nordström har varit något av ett rött skynke i landsbygdsdebatten. Kommentaren om att Värmland och Gotland skulle vara skräpytor utan framtid har väckt reaktioner – bland annat för hans utgångspunkt om att storstäder ska vara nav i den moderna världen.
– Junk space, skräpyta, är ytor där människor en gång varit, men lämnat. En plats vi lämnat bakom oss, varifrån vi drar när vi lämnar vår fädernesbygd, säger Kjell A Nordström.
Läs också: Så avslöjar du den urbana normen
Ytor utan ekonomisk betydelse
– Mina föräldrar är från Åland och jag växte delvis upp där. Vi har kvar huset, underhåller det och är där ibland. Men det är inte något riktigt liv som pågår där. Junk space är en yta som vi inte längre nyttjar i ekonomiskt avseende, ett landskap där gamla jordbruksmaskiner står kvar övergivna är ett exempel, säger Kjell A Nordström.
Hans framtidsförutsägelser grundas på den ekonomiska kraft som Stockholm har för Mellansverige. Huvudstaden ses som navet i ett cykelhjul, ekrarna är kommunikationerna och glesbygden finns ute vid fälgen.
– Det svenska it-undret går att ringa in på kartan. Sätt en passare med centrum på restaurang Sturehof och dra en ring, alla bolag som kom fram då finns inom 450 meter därifrån, säger Kjell A Nordström.
Bredband kommer inte bli en räddning
Bredbandsutbyggnaden kommer inte att få fler företag att flytta ut från storstäderna, menar Nordström.
– Det finns en tyst kunskap, som inte går att digitalisera. Den går bara att ta del av genom att vara på plats, det finns så många små nyanser i kommunikationen som inte går att förmedla via ett Skypemöte, säger Kjell A Nordström.
Bra och snabba kommunikationer för människor pekas ut som mycket viktigare.
Kvinnotest och kommunikationstest rekommenderas
För att vända trenden med utflyttning rekommenderar ekonomen ett test i två delar. Det första är ett kommunikationstest.
– Allt som krymper avstånden till centrum är bra.
Den andra delen är ortens dragningskraft på kvinnor.
– Lyckas man få unga kvinnor att vilja bo på en ort, då har man lyckats. Det säger något om andan på orten om de ser en framtid där, säger Kjell A Nordström.
Den ort som klarar båda delarna i testet ska ha en ljus framtid.
