Glesbygden vinnare på ny ”Robin-Hoodskatt”

Nära 200 miljarder kronor används varje år i utjämningssystemet mellan kommuner och regioner.
Merparten betalas av staten och en mindre del omfördelas från rikare kommuner och regioner till fattigare och mer glesbefolkade.
149 miljarder ingår i det kommunala utjämningssystemet, varav staten finansierar 119 miljarder. Summan för regionerna är 56,5 miljarder, varav staten står för 48 miljarder. Tanken är att kompensera regioner och kommuner för faktorer de inte kan påverka, som stora avstånd, minskande befolkning, låg skattekraft, stor andel gamla eller barn, med mera. 
Utan utjämningssystemet skulle "fattiga" kommuner behöva höja skatten till extrema nivåer för att klara samhällsservicen. Skillnaden mellan den kommun som har högst och lägst skatt: värmländska Eda och Danderyd, skulle då ha varit över 26 kronor. Nu är den 6, 32 kronor.

Klara vinnare

Nyligen lämnade en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier över sin nya utredning för ett ändrat utjämningssystem.
Det finns klara vinnare på förslagen, enligt utredningens ordförande, Håkan Sörman.
– Det är i högre grad än i dag kommuner och län med liten befolkning, svag socioekonomi och kostsam åldersstruktur, säger han. 
Kommuner som Laxå, Gullspång, Åsele och Munkfors skulle få över 3 000 kronor mer per invånare och  Dorotea och Malå över 4 000 kronor mer än i dag.
Storstadsområden och pendlingskommuner nära storstäderna skulle förlora om förslagen blev verklighet.
Stockholmare skulle via kommunen få betala 1 642 kronor mer än i dag och en Lommabo 2 784 kronor.  Även Danderyd, Lidingö och Vellinge skulle få betala mer än vad de gör i dag.
(Dorotea är redan i dag den kommun som tilldelas mest resurser per invånare, 36 212 kronor. Danderyd är den kommun som betalar mest till systemet, 26 240 kronor.)

Faktabaserad modell

Kommittén föreslår dock ett tak, att ingen kommun ska tappa mer än 1 500 kronor per invånare.
– Den största förändringen är att gleshet har fått en större prislapp, säger Håkan Sörman.
Beräkningarna baseras på en ny modell som tagits fram i samarbete med Lunds universitet. Kort beskrivet ska den spegla de avstånd som måste täckas av olika välfärdstjänster, där gleshet väger tyngre. Det på grund av högre kostnader för allt från personal till bränsle.
– Det är en komplicerad modell som bygger på en mer faktabaserad beräkning av hur verkligen ser ut, säger Håkan Sörman.
Men även vissa storstadskommuner skulle gynnas av det nya förslaget, till exempel Botkyrka, Malmö och Göteborg där skattekraften är lägre och man har en stor andel barn och unga.

”Förlorarna” kritiska

Nu ska utredningens förslag ut på remiss och det har redan kommit skarp kritik från "förlorarna". Till exempel region Stockholm som redan har landets högsta regionskatt, 12,38 kronor (rikssnittet är 11,67).
Stockholm liksom Uppsala skulle få betala 750 kronor extra per invånare. Pengar omfördela främst till region Gotland och Jämtland-Härjedalen som får cirka 1 200 respektive 1 400 kronor mer.
– Ja, de som får ge lite mer, tycker sannolikt att de får ge för mycket och de som får tycker att de får lite för lite, säger han.
Systemet kan träda i kraft tidigast 2026.