Helenas emaljskyltar pryder väggar över hela landet

Från ett gammalt nedlagt fiskrenseri i hamnområdet i det lilla fiskeläget Skillinge söder om Simrishamn hörs kraftiga smällar när skyltfabrikören Helena Leander Åkesson kupar stålplåtar med en stor gummiklubba i en gjutjärnsvagga.
– Plåtarna ska sedan slipas till innan vi sprutar på emaljen. Tillverkningen består sammanlagt av 14 moment fram till färdig emaljskylt, skriker hon genom oväsendet.

Vi befinner oss på Skillinge Emalj, ett företag som Helena Leander Åkesson drivit i nio år. Här har hon tagit upp det gamla hantverket att tillverka skyltar på emaljerad stålplåt.

Men att hon gav sig in i branschen var minst sagt en tillfällighet.
– Jag visste ingenting om hantverket förut, men så fick jag höra att det fanns en emaljfabrik till salu och tänkte varför inte. Någonting klingade rätt i mina öron. Det var så det började, berättar hon och skrattar.

Helena arbetade tidigare som frilansfotograf med inriktning på teater och dans, men i samband med sin mammaledighet tyckte hon att hon hamnade efter i utvecklingen inom yrket.
– Det blev svårt att hinna med i övergången från analoga till digitala bilder. Jag började som kopist och jag tyckte verkligen om det långsamma hantverket i mörkrummet.

Under ett sabbatsår när hon och maken, skådespelaren Harald Leander, bodde med barnen Harriet och Malte utanför Paris funderade hon på vad hon ville göra istället för att fotografera.
– Det var när vi kom tillbaka hem till Lund som jag fick höra att det fanns en emaljfabrik som var till salu i Ronneby. Mannen som ägde fabriken ville dra sig tillbaka.

Helena reste upp till Ronneby och det blev affär. I avtalet mellan henne och den tidigare ägaren ingick det att hon under ett halvår skulle pendla upp till Ronneby och gå i lära hos honom.
– Jag hade ett halvår på mig att lära mig hantverket. Sedan fick jag klara mig själv. Mycket har jag sedan lärt mig den hårda vägen, nämligen genom mina misstag, förklarar hon.

Det var aldrig aktuellt för Helena att driva vidare fabriken i Ronneby. Så fort hon fått klart med banken om finansieringen letade hon en lämplig lokal på Österlen.
– Jag är uppvuxen i Hammenhög och har en stark anknytning till det här området av Skåne. Jag och min man hade dessutom en sommarstuga i Örnahusen och när jag hittade lokalen i Skillinge byggde vi om den till åretruntbostad. Det var perfekt eftersom det innebär att jag kunde cykla till jobbet.

I början skötte hon allt själv, men det tunga arbetet slet hårt på henne. I dag har hon två anställda, Robert Andersson, som är flinkare än någon annan på att kupa plåt och sprutemaljera, och Fredrik Trane som fixar både skyltar och maskiner. Själv ansvarar hon mest för kundkontakter och ekonomi, men deltar fortfarande ofta i fabriksarbetet.

När vi går runt i skyltfabriken visar Helena hela processen vid tillverkningen av en emaljskylt - från ax till limpa som hon själv säger.
– När plåten är utklippt, kupad och slipad lägger vi först på grundemaljen innan vi kan lägga på olika färger. Mellan varje målning med emaljen måste plåten brännas i 820 grader i en ugn, säger hon och fortsätter:
– Från att vi klipper en plåt till att skylten är färdig tar det normalt två dagar. Nästan allt arbete görs på samma sätt i dag som när metoden med att lägga emaljerad stålplåt började användas på 1890-talet.

Hälften av Helenas kunder är privatkunder som vill ha en snygg och tålig skylt på sitt hus. Hälften består av företag som till exempel fastighetsbolag och olika affärsverksamheter.
– Många av mina kunder är caféer, hantverkare eller butiker, men då och då kommer stororder sin den från Oslo där man vill ha gula varningsskyltar i emalj i tunnelbanan. Det visar sig nämligen att emaljskyltarna håller längre eftersom de klarar temperaturskillnaderna och står emot gnistregnet.

Men trots att emalj på plåt är både vackert och tåligt är det ett hantverk som riskerar att försvinna. Orsaken är att arbetskostnaden är hög. Konkurrensen från återförsäljare med tillverkning utomlands vinner mark.
I dag är det bara fyra företag som tillverkar emaljerade skyltar i hela landet.
– Förutom oss finns det ett tiotal konstnärskollektiv som arbetar med metoden, berättar Helena som själv samarbetar med flera konstnärer.