Lantmäteriets taxa till 80-årige Bengt: 377 000 kronor

Det hela började med att grannen hittade ett dokument från 1908. Det dök upp i och med att Lantmäteriet digitaliserade sitt arkiv. Det hittills okända dokumentet visade att det för över 100 år sedan hade legat en stig eller smal vägremsa ned mot vattnet, tvärs över Bengt Sandins tomt. 

Marken där är igenvuxen sedan decennier och Bengt och hans släktingar menar att stigen aldrig ens existerat.

– Det här är min pappas barndomshem och hans släkt har varit bönder här i generationer. Granntomten var min pappas mosters, den sålde jag och min bror 2007. Inför försäljningen kontrollerade vi noga att det inte fanns några servitut eller andra belastningar hos stadsarkivet och nuvarande Lantmäteriet. Vi tittade också på grundkartan och ekonomiska kartan över tomterna och där fanns inte heller någon stig med, berättar Bengts dotter Anna Aldehag.

– Om vi hade fått veta att det fanns en stig som delar pappas tomt på mitten skulle vi givetvis ha skrivit över den på pappas fastighet innan vi sålde, fortsätter hon.

Lång process

Men i Lantmäteriets förrättning tillmättes dokumentet en stor betydelse. Grannen som köpte sitt hus 2015 har använt dokumentet för att sätta i gång en rad gränsmätningar hos Lantmäteriet. Grannen, vars tomt ligger en bit från vattnet, försökte nu få tillgång till en del av Bengt Sandins strandtomt och även en del av bryggan i utbyte mot stigen.

– Vi såg kraven som helt orimliga då han ville byta mark mot en samlad yta vid stranden och bygga en sjöbod, brygga och dra el och vatten, säger Anna Aldehag.

Under snart fyra års tid har grannen fortsatt att begära nya förrättningar och överklaga beslut. En process som har tagit hårt på 80-årige Bengt som har Alzheimers sjukdom.

– Jag och min bror har hjälpt pappa och har fått tömma våra bankkonton. Bara advokaten vi har anlitat har kostat 500 000 kronor hittills. Pappa skulle aldrig ha klarat av att försvara sina rättigheter eller betala kostnaderna då han inte får ta banklån eller har egna besparingar. Utan hjälp från oss barn hade ärendet gått till Kronofogden och huset hade fått säljas på exekutiv auktion, säger Anna Aldehag.

– Vi är inte förmögna till skillnad från vår motpart som rankades som en av Stockholms rikaste för nio år sedan. Det känns som David mot Goliat, tillägger hon.

Tvångsöverföring av mark

Resultatet av de många turerna är att Bengt Sandin ska betala minst 800 000 kronor totalt. Dels 418 000 kronor till grannen för en tvångsöverföring av markremsan, stigen som Lantmäteriet bedömde tillhörde grannfastigheten, dels 377 000 kronor i förrättningskostnad till Lantmäteriet.

Det slogs dock fast att bryggan tillhör Bengts tomt men däremot mister han sin strandtomt då Lantmäteriet menar att den del av tomten som gränsar mot vattnet inte längre tillhör honom. Motiveringen är att landhöjningen innebär att stranden nu tillhör Blomdalens samfällighetsförening som äger vattnet utanför tomten.

Och trots att det är grannen som har drivit processen betalar han bara 27 procent av Lantmäteriets kostnader för gränsmätning och Bengt 73 procent. 

Motiveringen är att Bengts tomt hade fler gränser att mäta än grannens. I grunden ligger principen om att båda parter tjänar på att få gränserna fastlagda.

– Men vad har pappa tjänat på detta? Han har förlorat sin strandtomt och ska betala merparten av Lantmäteriets kostnader, trots att det är grannen som har drivit hela processen, säger dottern Anna.

Överklagar besluten

Hon, brodern och pappan har nu via sin advokat överklagat till mark- och miljödomstolen och det har grannen också gjort. Det gäller både besluten om att behöva tvångsinlösa markremsan/stigen och att Bengt förlorar sin strandtomt och betalningen till Lantmäteriet som de anser oskälig och alldeles för hög. 

De väntar på att få en arbetsredogörelse från Lantmäteriet som i detalj redovisar vilken åtgärd som vidtagits, vem som utfört den och vilken timersättning som har debiterats för respektive post.

 – Så här kan det inte få gå till, att en statlig myndighet kan göra så här mot en enskild person som pappa. Man är helt rättslös och har väldigt lite att sätta emot, säger Anna Aldehag.

Hon tycker att Lantmäteriet bör återbetala hela förrättningskostnaden och sänka kvadratmeterpriset för stigen, då hon menar att de har gjort fel. 

– Hade vi fått rätt information eller korrekta grundkartor och ekonomiska kartor från början hade detta aldrig hänt, säger Anna Aldehag.