_ebd156fcd6.png)
Wiktor och Martina är levande bevis: Nej, landsbygden avfolkas inte
Bilden av svenskarna som ett storstadsälskande folk som flyttar till städerna sprids i medierna. Men stämmer det? Land går bakom myterna och hittar en annan verklighet.
Stockholm växer med två busslaster om dagen. Sverige är det snabbast urbaniserade landet i Europa. Påståenden som sprids i medierna och förstärker bilden av svenskarna som ett storstadsälskande folk. Men hur ligger det till egentligen?
Stefan Svanström, Statistiska Centralbyrån (SCB), analyserar ständigt siffror kring landets befolkning och vart de bor. Bilden av att landet avfolkas är felaktig och delvis en myt, anser han.
Läs även: Myt #2: Landsbygden är homofientlig
Mer nyanserad bild
– Det sker tyvärr ofta en polarisering i medierna där det målas upp en bild av att det är Stockholm och de andra stora städerna mot övriga landet. Det viktiga är att se att vi har städer som ökar och städer som minskar precis som vi har landsbygdsområden som ökar och minskar i invånarantal. Bilden är mycket mer nyanserad än vad som ofta framställs i media.
Sverige industrialiserades och urbaniserades i slutet av 1800-talet och fram till 1970-talet men sedan har det tagit stopp. Faktum är att det i stort sett bor lika många på landet i dag som år 1980.
”Städerna ökar”
– Ja, så är det. Vi har en högre urbaniseringsgrad i dag än 1980 eftersom städerna ökar på grund av att fler barn föds, de äldre lever längre samt den ökade invandringen. Men det faktiska antalet som bor på landsbygden i Sverige är i stort sett densamma, säger han.
Så man kan inte tala om en avfolkning från landet till storstäderna?
– Inte i termer av en folkvandring från landsbygd till stad som vi såg efter andra världskriget till exempel. Man talar ofta om i media att Stockholm växer med två busslaster per dag. Det stämmer någorlunda men handlar inte om att det kommer två busslaster från landet.
Driver föräldragården
Martina Ramsin bor i Blästa utanför Hudiksvall. Hon har drömt om att få jobba med kor ända sedan uppväxten i Odensbacken utanför Örebro. Efter fem år med jobb på olika gårdar runt om Örebro träffade hon Wiktor på en dejtingsajt på nätet.
Martina packade sina väskor och flyttade till Blästa där Wiktor bodde kvar på föräldragården. Gården och företaget heter nu Nils-Lars, ett namn som kommer från den gamla ursprungliga bouppteckningen.
– Jag har alltid drömt om att ha en egen gård med kor – och nu har vi ju det, säger Martina.
Tror på branschen
Sedan nyår är det Martina och Wiktor som tagit över gården med 16 mjölkkor och ett 50 tal får för kött- och skinnproduktion, från hans föräldrar. Visst finns det en oro att satsa på en bransch som befinner sig i kris men de båda är positiva.
– Vi tror på branschen i framtiden och det gäller att kämpa på nu när det är svårt. Det kommer att bli bättre tror jag, säger Martina och Wiktor fyller i:
– Någon gång måste det ju vända, så tänker man. Att folk inser att det behövs lantbrukare i Sverige även i framtiden. Det är klart att man är osäker men utöver det ekonomiska är det också en livsstil som vi gillar och vill ha. Det är ju trevligt att leva som lantbrukare.
Dubbeljobbar
I januari föddes parets andra barn, Arthur, och efter mammaledigheten är planen att Martina ska jobba fullt ut på gården. För att få ekonomin att gå ihop arbetar Wiktor 75 procent på ett IT-företag i Hudiksvall medan hans föräldrar hjälper till på gården.
För Wiktor betyder de dubbla jobben långa dagar.
– Jag går upp tidigt och ut i lagården. Sen börjar jag jobba klockan 10 i stan och kör till 17 för att sen åka hem och gå direkt ut i lagården igen. Men vi har inte råd att bara leva på lantbruket så jag måste ha det så just nu. Sjukt men sant.
Lämnade Stockholm
Wiktor har testat på livet i Stockholm en kort tid men vände tillbaka snabbt.
– Jag bodde på Kungsholmen i Stockholm ett halvår men det var inte min grej (skratt). Det är svårt att bo i en storstad när man inte känner folk och svårt att umgås med folk eftersom alla bor så trångt. Och alla resor sen.
Och hur ser framtiden ut?
– Vi vill satsa och kommer inom några år att utöka med tio båsplatser till för kor. Det är enkelt att bygga ut och bara bredda ladugården en aning. Och sen vill vi bygga ett fårhus också, säger Wiktor.
Passar självbilden
Att bilden av en avfolkad landsbygd fortsätter att dominera kan ha flera orsaker. SCB:s Stefan Svanström nämner bland annat att det delvis passar stadsbefolkningens självbild men också att bilden av flyttlassen som gick från landsbygden på 60-talet många gånger kan hänga kvar. Naturligtvis går det flyttlass från landsbygden idag också men i helt andra proportioner. Det behövs en mer nyanserad bild av landsbygden där vi idag hittar både områden med inflyttning och avflyttning.
– Man har en uppfattning om att det är i städer som de flesta vill bo. Sen matas man ständigt med bilder från media och sin omgivning om hur svårt det är med bostäder och dagisplatser vilket förstärker bilden av att det hopas en massa folk i storstäderna.
Flyttade från storstad
Mellan år 2000 och 2010 var det faktiskt fler som flyttade från en storstad (stad över 100 000 invånare) till landet än tvärtom. Den stora ökningen stod istället de mellanstora städerna för.
Eurostat, EU:s organ för sammanställande av statistik, kom för ett par år sen med siffror där det basunerades ut att Sverige har Europas snabbaste urbanisering.
– Det påverkade så klart rapporteringen. Vi fick ett stort antal frågor efter det och försökte förklara att det delvis handlade om hur man mäter och vad man lägger in i begreppen. Att Sverige har Europas snabbaste urbanisering blev som ett mantra som många gånger användes i debatten.
Stämmer inte bilden menar du?
– Det är inte så lätt att man kan säga ja eller nej. En annan uppgift som kom fram i Eurostats undersökning var att Sverige har en av de största landsbygdsbefolkningsökningarna i Europa. Men den vinkeln fick aldrig något fokus, kanske för att den inte stämde in i vår självbild.
