Nyligen röstade riksdagen igenom flera viktiga förändringar för ett aktivt skogsbruk. Dessutom stärktes rättssäkerheten genom säkerställandet av ersättning för skogsägare när mark tas i anspråk för naturvård. Ett aktivt skogsbruk är viktigt för den ekonomiska tillväxten. Med trygghet för skogsägare att få ersättning när mark tas i anspråk för naturvård stärks incitamenten för att skapa biologiska värden. Att förena skoglig produktion och naturvård är en bärande pelare i den svenska skogsbruksmodellen. Idoga insatser från landets skogsägare har gett positiva effekter för flera viktiga naturvärden. Enligt Riksskogstaxeringen har viktiga strukturer ökat sedan mitten av 1990-talet. Till exempel mer död ved, mer gammal skog och större variation i landskapet. Samtidigt växer skogen bättre och volymen levande träd i skogen, virkesförrådet, ökar.
Det är ingen slump. Sveriges skogsägare arbetar systematiskt med naturhänsyn: värdefulla miljöer lämnas och skötseln av våra skogar planeras på landskapsnivå. Genom ökad kunskap och utvecklingen av gröna skogsbruksplaner säkerställs att åtgärderna gör skillnad där de behövs som mest. Nya skogar med höga naturvärden utvecklas hela tiden. Dessa bestånd blir äldre och får successivt fler strukturer som är betydelsefulla för många olika djur och växter. Allt det här arbetet har gett resultat. Den generella hänsyn som lämnas i de brukade skogarna har bland annat gjort att mängden skogsfåglar har ökat kraftigt. Tack vare de naturvårdsbränningar som görs har brandberoende arter som svedjenäva och brandnäva ökat. Den vitryggiga hackspetten har ökat i antal på grund av att mer död ved lämnats och att skogsägare har släppt fram mer löv. Våtmarksrestaureringar har lett till att brudsporren och ängsullen har blivit vanligare.
Listan kan göras lång. Och mer finns att göra. I handlingsplanen för skogsindustrins Framtidsagenda pekar branschen ut tre områden där ytterligare steg tas i de brukade skogarna för att öka den biologiska mångfalden:
- Mer variationsrika skogar
- Ökad naturvårdande skötsel
- Bättre kunskap genom forskning och mer effektiva mätmetoder.
Det handlar konkret om insatser i brukade skogar för att öka lövinslaget, att fler fröträd ska lämnas kvar för att gynna marklevande mykorrhiza-svampar och att mer död ved ska skapas. Alternativa brukningsmetoder kan användas där de gör nytta och riktade åtgärder som till exempel naturvårdsbränning och återvätning ska genomföras. Samtidigt utvecklas bättre metoder för att följa upp – så att rätt åtgärd görs på rätt plats, med mätbara resultat för arters livsmiljöer.
Svenskt skogsbruk är kunskapsbaserat och långsiktigt. Mångfald skapas varje dag, i varje enskilt beslut om skötsel, planering och uppföljning i skogar som brukas. Naturvårdsarbetet i dessa skogar behöver utvecklas kunskapsbaserat och i samklang med omgivande förutsättningar.
På samma sätt som dagens skogar är resultat av gårdagens beslut, är det idag som vi lägger grunden för morgondagens.
Viveka Beckeman
vd Skogsindustrierna
