I dagarna röstade riksdagen igenom viktiga delar av skogsutredningen med tydliggörande i regelverket för svenskt skogsbruk. Det ökar även rättssäkerheten genom att den markägare vars mark tas i anspråk för naturvård får rimlig ersättning. Det är bra för Sverige. Ett aktivt skogsbruk är viktigt för Sveriges ekonomiska tillväxt. Ökar markägarnas trygghet att få ersättning om mark tas i anspråk för naturvård ökar incitamenten att skapa biologiska värden. Att förena skoglig produktion och naturvård är bärande pelare i den svenska skogsbruksmodellen och jag är glad över att regering och riksdag på detta sätt gör det lättare att nå båda målen. Skogens 30 000 arter måste fortsätta kunna leva och utvecklas, samtidigt som tillgången till fossilfri och förnybar råvara tryggas.
Idoga insatser från landets skogsägare har gett positiva effekter för flera viktiga naturvärden. Enligt Riksskogstaxeringen har viktiga strukturer som till exempel mängden död ved ökat sedan mitten av 1990-talet, likaså andelen gammal skog och variationen i skogslandskapet. Samtidigt växer skogen bättre och volymen levande träd i skogen, virkesförrådet, ökar. Det är inte någon slump. Svenska skogsägare arbetar systematiskt med naturhänsyn: värdefulla miljöer lämnas och skötseln av våra skogar planeras på landskapsnivå. Genom ökad kunskap och utvecklingen av gröna skogsbruksplaner säkerställs att åtgärderna gör skillnad där de behövs som mest. Nya skogar med höga naturvärden utvecklas hela tiden. Dessa bestånd blir äldre och får successivt fler strukturer som är betydelsefulla för många olika djur och växter.
Allt det här arbetet har gett resultat. Den generella hänsyn som lämnas i de brukade skogarna har bland annat gjort att mängden skogsfåglar har ökat kraftigt. Tack vare de naturvårdsbränningar som görs har brandberoende arter som svedjenäva och brandnäva ökat. Den vitryggiga hackspetten har ökat i antal på grund av att mer död ved har lämnats och att skogsägare har släppt fram mer löv. Våtmarksrestaureringar har lett till att brudsporren och ängsullen har blivit vanligare.
Listan kan göras lång och mycket mer finns att göra. För att stärka den biologiska mångfalden behövs fler och mer träffsäkra insatser. I Skogsindustrins handlingsplan för biologisk mångfald pekar branschen ut tre områden där ytterligare steg tas i de brukade skogarna:
- Mer variationsrika skogar
- Ökad naturvårdande skötsel
- Bättre kunskap genom forskning och mer effektiva mätmetoder.
Det handlar konkret om insatser i brukade skogar för att öka lövinslaget, för att fler fröträd ska lämnas kvar för att gynna marklevande mykorrhiza-svampar, att mer död ved ska skapas, alternativa brukningsmetoder kan användas där de gör nytta och att riktade åtgärder som till exempel naturvårdsbränning och återvätning ska genomföras. Samtidigt utvecklas bättre metoder för att följa upp så att rätt åtgärd görs på rätt plats, med mätbara resultat för arters livsmiljöer.
Svenskt skogsbruk är kunskapsbaserat och långsiktigt. Omloppstiderna är långa och att det tar tid att skapa viktiga strukturer som mulmekar eller tjärvedstallar. Men mångfald skapas varje dag, i varje enskilt beslut om skötsel, planering och uppföljning i skogar som brukas. Naturvårdsarbetet i dessa skogar behöver utvecklas kunskapsbaserat och i samklang med omgivande förutsättningar.
På samma sätt som dagens skogar är resultat av gårdagens beslut, är det idag som vi lägger grunden för morgondagens.
Viveka Beckeman
vd Skogsindustrierna
