Det var knappast med buller och bång som Egendomsskyddskommittén presenterade sina förslag för en stärkt äganderätt i början av veckan. Nej, det var varken via en bejublad presskonferens eller pressmeddelande som slutbetänkandet kavlades ut. Tidpunkten kan inte ha valts av en slump. Det kunde ha varit en pampig tillställning då justitieminister Gunnar Strömmer (M) skulle ta emot den parlamentariska utredningen. En fjäder i hatten bara några veckor innan riksdagsvalet. Visa att Tidöpartierna jobbar in i det sista och städar upp i oredan rörande äganderätten en gång för alla. Men så blev det alltså inte.
Det hade varit smakfullt att partierna kunde sluta upp för en av våra grundlagsskyddade rättigheter. Men även om många av förslagen är lovvärda så är det just den politiska oenigheten som lämnar en bitter eftersmak. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att lägga in en gemensam reservation. Anmärkningsvärt att även det tidigare justitierådet och den parlamentariska kommitténs ordförande Stefan Lindskog gjorde det. Miljöpartiets Emma Nohrén har sagt till den politiska nättidningen Altinget att hon liknar arbetet med ”en fars, en ovärdig process”. Samtidigt synliggörs sprickan i en potentiell rödgrön regering med stöd av Centerpartiet då partiets Helena Lindahl tvärtemot välkomnar förslagen. I sina respektive partiledartal på Almedalsveckan valde Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dagostar och Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén att lyfta fram allemansrätten. Som att den skulle vara hotad?
Det måste bli mer rättssäkert att vara skogsägare i Sverige. Det ska inte vara möjligt att domstolar gör olika juridiska bedömningar från fall till fall. Då förstår man inte vilka stabila förutsättningar som krävs för familjeskogsbruket. Det gör också detta till en viktig valfråga. På 1860-talet var 70 procent av Sveriges befolkning jordbrukare. Behovet av en inhemsk produktion av livsmedel, bränsle, träprodukter, levande bygder och sysselsättning är lika viktig nu som då. Skogen och landsbygden kan inte ses som en lekstuga för stadsbor på helgutflykt. Här måste våra beslutsfattare stå upp för de gröna näringarnas existens i sina beslut. Att samtliga partier inte kunde enas om detta är så lågt, och får en att fundera över vilka som är de verkliga intentionerna.
En förändring av grundlagen kräver en bred politisk enighet. Skogsägare behöver och förtjänar ett starkt rättsskydd och egendomsskyddet borde vara en självklar rättighet. Men det här är inte en särfråga för skogsägare och lantbrukare. Det är helt avgörande med stabila förutsättningar för allt svenskt företagande, tillväxt och ekonomi.
