Följ med jägaren på spännande vårjakt på vildsvin

Det är majkväll i Uknadalen i södra Östergötland. Grönskan som kommit samtidigt med fågelsången är fortfarande ljus och luftig.

Det är långt till sensommarens och höstens jaktsäsong, men trots det ska Marcus Ferin jaga. Det är nu de vanligtvis nattaktiva vildsvinen lämnar legor i skyddande tätningar för att äta upp sig efter vinterns magrare föda.

– Så här års betar grisarna ungefär som boskapen. De rör sig över beten, vallar och sådda fält och äter gräs och annan ung gröda. Särskilt stor skada gör de inte just nu, förutom att de äter upp kossornas mat i hagarna och stympar växande spannmålsgröda.

Läs också: "Illegal jakt ökar inte"

Jagat vildsvin i tio år

Marcus har jagat vildsvin här i Uknadalen i snart tio år. Han vet vilka krav han har på sig från markägare och jordarrendatorer. Sommartid, när mjölkmogen spannmål lockar alla vildsvin ur skogen, är han ofta ute i grödorna för att skyddsjaga.

– Då, sommartid i spannmålen, kallas det för skyddsjakt. Då är vi ute för att skydda grödan från vildsvinen som äter upp bondens skörd, säger Marcus Ferin.

– Men det många inte förstår är att det är lite väl sent att börja jaga när den söta mjölken stiger i vete och havre. Ja, om tanken är att få ner en stam som på vissa håll vuxit sig för stor.

Flyttar sig bara en bit trots skjutning

Vinden ligger bra och vi börjar försiktigt röra oss längs en ås i kanten av en av beteshagarna.

– När jag senare i sommar skjuter ett vildsvin, ofta en brungris, i spannmålen, så flyttar sig flocken en bit innan alla andra grisar börjar äta igen. Ibland kan man höra hur det mumsar innan den skjutna grisen dragits därifrån.

Skyddsjakt av vildsvin

Vildsvin gillar skydd. I högrest spannmål är skyddet så bra som det kan vara. Att skjuta en gris i en flock gör inte särskilt stor nytta sett ur bondens lönsamhetsperspektiv, menar Marcus.

– Det är den jakten som kallas skyddsjakt. Jag skyddar aktivt grödan just när den angrips. Men ska jag verkligen göra nytta när det gäller att minimera skadorna så handlar det om att minska antalet vildsvin, säger han.

– Och det gör jag, ur både ett säkert och etiskt perspektiv, mycket tidigare på året när jag verkligen ser vilka och hur många vildsvin vi har på marken och i området.

Läs också: Planer på att plantera in vildren

Snabba rörelser stör

Nu viskar Marcus. Vi går också mer långsamt, försiktigt och uppmärksamt. När en svart skugga lösgör sig ur täta, unga björkar på andra sidan stannar Marcus i steget.

Vi står ganska öppet men fortfarande på åsen. Kanske är vi sex-sju meter högre upp än den svarta kroppen på andra sidan. Vi står kvar men helt stilla. Vår uppenbarelse lär inte störa vildsvinet. Snabba rörelser däremot, kan fungera som en blinkande varningslampa.

– Titta, grisen vädrar utåt hagen men tittar bakåt också. Snart kommer det nog smågrisar, viskar Marcus.

Årsgrisen kan skjutas

Han hinner inte tystna helt innan ett helt batteri, ett pärlband av randiga kultingar strömmar in i hagen. Och där kommer en stor svart till, och ännu fler kultingar.

Ytterligare ett vildsvin kliver in på scenen. Ett halvstort. Inte helt brun men inte heller vuxet svart. En årsgris. Just den som skulle kunna skjutas.

Varska suggor

Marcus vet att det inte är någon brådska. Vi får snart se att alla vildsvinen, små och stora, är helt ute på det öppna. De betar och bökar lite här och där.

– Just när grisarna kommer ut ur skydd kan de vara extremt varska, framför allt vuxna vildsvin och inte minst suggor med kultingar. Men när de börjar äta, då brukar man ha gott om tid på sig.

Läs också: Följ med norska skidstjärnan på tjäderjakt

Läget kommer förr eller senare

Vi enas om att det unga vildsvinet är en gylta. Marcus konstaterar med kikarsiktets hjälp att hon inte har dragna spenar, att hon inte har eller haft kultingar.

Han ligger stilla och släpper inte målet genom kikarsiktet. Förr eller senare kommer läget. Då gyltan står stilla, i sida. En minut går och en halv till.

Där.

I knallen dammar det lite ur ljuddämparen och årsgrisen faller i skottet.

Vräker sig undan

De två suggorna och fem-sex kultingar som varit närmast gyltan rycker till och vräker sig undan. Resten av kultingarna ser suggornas svansar som står rakt upp, signalen till flykt. Märkvärdigt snabbt förvinner hela flocken in bakom skyddande björksly.

– Vildsvinen är en fantastisk resurs, ett spännande vilt att både studera och jaga. Och när stammen är så stor som här, ja då måste vi jaga. Annars lär skadorna i sommarens grödor skapa bekymmer och så här års är jakten både säker och relativt enkel, säger Marcus Ferin.

Läs också: Experten lär dig jaga vildsvin vid åtel