Vårkollen är klar – så här blev våren 2024!

Det var under Valborgsmässoafton och den första maj som Vårkollen genomfördes för tionde året i rad.

Människor mejlade in observationer av hur långt sex typiska vårtecken hade kommit i deras trakter: Tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg. Och resultatet kanske förvånar en del som tyckte att våren 2024 var både kall och sen.

Så här långt hade de sex vårtecknen kommit i årets Vårkoll 

Björkens lövsprickning 2024 hade kommit  lika långt som genomsnittsvärdet under tidigare Vårkollar 2015-2023, det vill säga upp till Mälardalen. Det är mycket längre norrut än för 100 år sedan, då den inte ens hade börjat i sydligaste Skåne.

Häggens blomning hade kommit något längre än genomsnittets Vårkollar, i år i hela Skåne, tidigare enbart tidigare Malmöhus län. Jämfört med de historiska mätningarna är det cirka två veckor tidigare.

Blåsippa, tussilago och sälg blommade lika långt norrut som tidigare Vårkollar och blommar heller inte längre norrut i dag än förr i tiden.

Vitsippan blommade samtidigt som genomsnittet för tidigare Vårkollar, lite varierat men med en tydlig förflyttning norrut jämfört med förr.

– Totalt sett visar alla våra arter att våren i år var genomsnittlig för nutida klimat, men tidigare än under de historiska mätningarna. Undantag är de tidigaste arterna, som styrs av snöläget, säger  Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Resultaten jämförs med liknande mätningar av vårtecken som gjordes under åren 1873-1920 och tanken är att kunna följa klimatförändringarnas påverkan på naturen.

De historiska datan kommer från slutet av en period med ovanligt kallt och ogynnsamt klimat med missväxt och svält, den lilla istiden. Ser man det som ett slags normalvärde? 

– Det stämmer att ”lilla istiden” pågick fram till andra halvan av 1800-talet, men de stora missväxtåren på grund av detta var väl på 1860-talet? När det gäller klimatet, så kan man ju inte fastställa någon period någonsin som ”normalperiod”, utan det varierar ju hela tiden. Men alla klimatdata som finns ger en entydig bild av att den senaste periodens höga temperaturer är extremer jämfört med den ”normala” variationen, svarar Ola Langvall.

– Vi i Svenska fenologinätverket och därmed Vårkollen tar inte ställning till varken om klimatförändringen är en del av en normal variation eller inte, eller om förändringen är bra eller inte, utan vi gör detta enbart för att visa vilka effekter förändringen har på växter och djur, fortsätter han.

Det nya ”normala”

Under de tio år som Vårkollen gjorts har trenden gått mot varmare klimat och tidigare blomning, utom 2013, 2022 och 2023 då vårarna var kallare och senare än medelvärdet. Särskilt förra våren var ovanligt sen och kallare än för 100 år sedan.

Forskarna på Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska föreningen, som står bakom Vårkollen ser det som "hack" i den utveckling de ser mot allt tidigare vårar.
 
– Nu börjar vi skönja vad som är det nya "normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall.