Ny forskning avslöjar: Så smittar gäspning

Även om fenomenet är välkänt och oerhört vanligt vet man inte helt säkert varför gäspningar är så smittsamma. Men ny brittisk forskning verkar vara något på spåren.

Det som händer när vi ser någon gäspa är att primitiva reflexer i hjärnbarken triggas i gång. Forskarna kallar detta för ett ”ekofenomen” och det betyder att vi härmar utan att kunna styra.

Studien visar att driften att gäspa till och med blir starkare ju mer vi försöker låta bli, rapporterar Sydsvenska dagbladet.

Forskarna upptäckte också att reflexens styrka varierade från person till person bland de 36 försökspersonerna i studien. De fann dessutom att det gick att påverka reflexens styrka genom att stimulera det aktuella området i hjärnbarken hos försökspersonerna.

Lindra tics

Men den nya upptäckten handlar inte om att försöka dämpa gäspningar. Forskarnas ambition är istället att de nya rönen om gäspning ska kunna hjälpa patienter med till exempelvis epilepsi, demens, autism och Tourettes syndrom. Tillstånd som ofta innebär ofrivilliga rörelser och tics.

– Om vi omvänt kan minska retligheten skulle vi kunna förebygga de tics som kännetecknar Tourettes syndrom, säger Stephen Jackson, professor i kognitiv neurovetenskap vid universitetet i Nottingham till Sydsvenskan.

Läs också: Därför får du hicka – undvik den så här

3 andra teorier

Utöver denna nya forskning så finns det andra teorier om varför gäspning smittar: Här är några av dem:

1. Människan är flockdjur

Enligt denna teori är syftet med gäspningar just att de ska smitta. Själva mekanismen bakom är man inte helt klar över men beteendet är reflexmässigt och uråldrigt, långt innan vi kunde kommunicera med ord. Gäspningen skulle då ha till uppgift att synka flockens beteende: ”Nu är det dags att sova”, till exempel.

2. Vi bekräftar varandra

En annan teori handlar om empati. Att härma är ett sätt att bekräfta den andre.

3. Vi är uttråkade

I en studie som Hälsoliv beskriver fick studenter titta på former i olika färger respektive en rockvideo. Färgerna gjorde studenterna uttråkade vilket fick till följd att deras gäspande ökade lavinartat jämfört med när de såg rockvideon.

Läs också: 6 spännande fakta om din inre klocka

Därför gäspar vi – inte

När vi gäspar brukar vi också djupandas. Därför har forskare spekulerat om att vi gäspar för att vi behöver mer syre.

Denna teori har dock omkullkastats av en studie med försökspersoner i ett syretält. Här gäspades det nämligen precis lika mycket som i mindre syrehaltiga miljöer.

Då gäspar vi

Det handlar alltså inte om syrebrist, men vad handlar det om då? För vi gäspar ju även när vi är ensamma. Här är några teorier:

1. Gäspning reglerar temperaturen i hjärnan.

2. Intag av alkohol eller mediciner kan påverka gäspandet.

3. Gäspningen kan hjälpa dig att piggna till och hålla fokus. Elitidrottare gäspar exempelvis ofta precis innan loppet, hoppet, kastet osv.

4. Du signalerar att du behöver hjälp eller är nervös.

5. Du gäspar för att jämna ut trycket på trumhinnorna.

Källor: Vårdguiden, doktorn.se, University of Nottingham

Läs också: Så sover du ikapp förlorad sömn