Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 2 november 2017

Psykoterapeuten: Därför är sorgen randig

Sorg är en naturlig del av livet. Men också den allra svåraste. Prästen och psykoterapeuten Annchristine Björk förklarar vad sorgen gör med oss.

 Annchristine Björk, präst och psykolog. I sitt yrke möter hon ofta människor i sorg.
Annchristine Björk, präst och psykolog. I sitt yrke möter hon ofta människor i sorg. FOTO: Thomas Carlgren

Sorg behöver lyhördhet, medkänsla och tid, både från omgivningen och från dig själv. För att kunna fungera i den nya vardagen efter en kris behöver man få möjlighet att gå in och ut ur sorgen.

– Vi har ett naturligt behov av att sörja efter en förlust. Sorg är en process, där du steg för steg behöver förstå vad som hänt. Du behöver anpassa dig till den nya situationen i livet. Det är ju samma gamla vanliga liv, men allt omkring dig framträder ändå i en helt annan dager, säger Annchristine Björk, präst och psykoterapeut.

Känslan av tomhet och ensamhet kan upplevas som mycket stor, även för en person som har många vänner omkring sig. Men sorgen behöver trots allt så småningom få plats i vardagen, och vardagen behöver få plats i sorgen.

Läs också: Brustet hjärta – detta behöver du känna till om den mystiska sjukdomen

Respektera raseriutbrott

Ibland beskrivs sorgen som randig, för man kan behöva växla mellan att bara få vara ledsen och att vara ”vanlig” . Ibland behöver man gå in fullkomligt i sin sorg, ibland behöver man ta en paus från den.

– Detta behöver man som utomstående förstå och respektera. Man behöver också förstå när den sörjande personens känsla av maktlöshet tidvis resulterar i exempelvis raseriutbrott som kan kännas riktade mot dig – du som fortfarande finns kvar.

Sorgens fyra faser

Sorgen är högst individuell och tar olika lång tid. Trots det brukar man tala om de fyra faserna: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Hur lång tid varje fas tar är inte uttalat. De kan också gå in i varandra – eller helt utebli.

Denna indelning är inget facit om hur det egentligen är eller borde vara, utan snarare ett hjälpmedel för den sörjande och andra att orientera sig i krisens förlopp.

Tar längre tid

Många talar om att ta sig igenom ”sorgeåret” – det första kalenderåret efter att någon har gått bort – med födelsedagar, jul, semester som passerar för första gången utan närvaron av den personen som gått bort.

– Visserligen är tomheten då som tydligast. Men man ska komma ihåg att för många varar sorgen betydligt längre än ett år. Har man förlorat någon på ett dramatiskt och plötsligt vis kan det ta lång tid. Men det kan man inte säga förrän långt senare, säger Annchristine Björk.

Många av oss kan känna oss dåligt rustade att vara ett gott stöd när sorgen plötsligt slår ned hos en närstående. Tillståndet är ömtåligt och smärtsamt och vi är rädda att göra fel.

– Det finns inget som kan ta bort den sörjande personens känsla av maktlöshet. Men din närvaro som vän kan hjälpa personen att komma igen, inte minst praktiskt i vardagen, säger Annchristine Björk.

Läs också: Experten: Så tar du dig ur din ofrivilliga ensamhet

Relationen påverkar sorgen

Annchristine påpekar att sorgen ofta präglas av den relation man haft, oavsett om den varit full av glädjeämnen eller besvikelser. Eftersom du är unik som människa är också varje relation vi har till en annan människa unik. Sättet på vilket man sörjer – mellan exempelvis syskon – kan därför ta sig helt olika uttryck.

– Förstår man inte detta kan det skapa irritation familjemedlemmar emellan: ”Du sörjer ju inte” eller ”du är ju inte ens ledsen”. Därför är det inte heller ovanligt att föräldrar till ett barn som dött skiljer sig. Det blir för svårt att hitta en form för hur man ska vara nära. Maktlösheten riktas mot partnern.

Barn behöver också utrymme att sörja på sitt alldeles egna sätt och utifrån den möjlighet de har att förstå. Barn som upplever sorg, känner också sorg, men kan ha svårt att sätta ord på sina känslor. Istället kan det ta sig uttryck i teckningar och annat skapande – eller i ilska och trots.

En naturlig del av livet

Sorgen uppstår i en förändring av din livssituation, ofta i händelse av förlust, exempelvis då någon nära dör eller vid andra kriser, som sjukdom och skilsmässa. Att barnen flyttar hemifrån, att man förlorar sitt jobb eller måste gå i pension kan vara andra orsaker. Också det att bli sjuk och förlora sin fulla förmåga.

Men den kan också gro ur känslan av det som aldrig blev – i exempelvis avsaknad av kärlek. Om man haft en jobbig relation till den som gått bort kan det också bli en enormt tuff sorgeperiod, eftersom sorgen är dubbel. Man sörjer det som kunde ha varit.

– De smärtsamma, svåra och starka känslor som du upplever är naturliga och ska inte sjukförklaras. Det är del av en process, mer likt ett arbete som tar tid. Sorg är, liksom glädje, en viktig del av livet. Alla som känner kärlek kommer någon gång att känna sorg, säger Annchristine Björk.

Läs också: Dumpad: Så kommer du igen efter sveket

Sorgens 4 faser

  • 1. Chock. Initialt kan vi på ett krisbesked reagera genom att knappt lita på informationen. ”Detta händer inte”. Psyket intar försvarsställning och reaktionen blir avstängdhet och de starka känslorna når inte in.
  • 2. Reaktion. De starka känslorna övermannar – i form av intensiv ledsenhet, ilska eller bara total tomhet. Humöret och orken svänger kraftigt.
  • 3. Bearbetning. Vi börjar ta in vad som har hänt. Sorgen och saknaden är stor samtidigt som plågsamma känslor av maktlöshet och trötthet infinner sig. Vi börjar steg för steg acceptera vad som har hänt och tankarna upptas alltmer av oro och tankar på hur allt nu ska gå. Denna fas kan pågå i månader och ibland upp till ett år.
  • 4. Nyorientering. Sista fasen brukar beskrivas som nyorientering – då vi sakta börjar blicka framåt och trots allt kan se en framtid. Vi behöver gå vidare och det tar längre tid mellan det att den svåra förlusten intar våra tankar. De följande åren kan nu bli allt mindre upptagna av stunder av sorg – även om de då och då kan återkomma med varierande intensitet.

Källa: Kris och utveckling, av professor Johan Cullberg, psykiater och psykoanalytiker. Läs också: Så stöttar du en vän i sorg – 8 råd

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Upptäck nya platser med

Läs artiklar i säsong

Till toppen