Spännande studier: Därför är beröring livsviktigt för oss

En ömsint klapp på kinden eller en varm hand som stryker över ryggen. Beröring är så viktigt för oss att om vi inte får kroppskontakt med andra människor kan det leda till nedstämdhet och depression.

Nervfibrer reagerar

I huden har vi två sorters nervfibrer som reagerar på beröring – långsamma och snabba.

De långsamma talar om hur det känns när någon rör vid oss, om det är behagligt eller obehagligt, varmt eller kallt och signalerna går till de djupare, äldre delarna av hjärnan.

De snabba som går till den sensoriska hjärnbarken, förmedlar var vi blir berörda och hur hårt någon tar i oss. Det är signaler som är viktiga för att vi ska kunna skilja på vad det är vi tar i, till exempel mjuk mossa eller en hård sten.

– Redan som spädbarn kan vi skilja på om någon tar i oss med mjuka och behagliga eller ryckiga och obehagliga rörelser, säger Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap, Linköpings universitet.

Lugnar och lindrar smärta

Beröring kan också göra oss lugna och lindra smärta, det har forskare sett i två nya studier som en forskargrupp i Linköping medverkat i.

Beröring aktiverar hjärnans belöningsområden och det gör att vi uppfattar det som behagligt och lugnande när någon rör vid oss. Man har också sett att kroppens opiodsystem, det kroppsegna morfinet, som dämpar smärta ökar, och att beröring även påverkar hjärtfrekvensen på ett positivt sätt, säger Håkan Olausson.

– Evolutionsmässigt tror vi att det här systemet har utvecklats för att det nyfödda barnet ska söka sig till och få närhet från sin mamma. Det är ett temperaturreglerande system som stimulerar och motiverar oss att vara nära andra människor.

Rumänska barnhemsbarn

På 1960-talet gjorde den amerikanska psykologen Harry Harlow studier på nyfödda apor som togs från sina mammor. De fick mat, men ingen närhet. Med tiden utvecklade aporna grava psykiska störningar.

Liknande utveckling har man kunnat se hos rumänska barnhemsbarn som uppvisat samma symtom när de lämnats ensamma utan mänsklig kontakt.

Övergrepp och autism

Men för att beröringen ska kännas njutbar räcker det inte med rätt temperatur och hastighet. Vilken typ av beröring man får och från vem har stor betydelse. Hjärnan tolkar signalerna och vem som rör, hur och i vilket sammanhang är avgörande för hur vi upplever beröringen. Om man till exempel klappar sig själv på armen får man nästan ingen positiv effekt alls.

– I studier har man sett att kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp som barn tycker extremt illa om beröring, även om beröringen kommer från en robot. Liknande resultat har man kunnat se hos flickor med ätstörningar och hos pojkar med autism, där den positiva effekten uteblev.

Massage funkar

För den som lever ensam kan massage fylla behovet av varma händer, det menar Berit Seiger Cronfalk, medicine doktor och lektor i vårdkunskap på Ersta Sköndal Bräcke högskola.

I sin forskning har hon sett att behandlingen ger lugn, smärtlindring, bättre sömn samt dämpar ångest och illamående. I vissa fall kan man också dra ner på medicineringen.

– Det är en möjlighet för patienten att bli sedd och bekräftad i sin sjukdom. Men alla människor, inte bara sjuka, mår bra av beröring. Det är ju inte för inte som vanlig massage och spa-behandlingar blivit så otroligt populära, säger Berit Seiger Cronfalk.

Detta händer i kroppen vid beröring

1. Beröring aktiverar nervfibrer i huden
De långsamma förmedlar emotionella komponenter, det vill säga hur det känns när vi blir rörda vid, om det till exempel är behagligt eller obehagligt. De snabba talar om var och hur hårt någon tar i en.

2. Beröringen tolkas av hjärnan
Om vi upplever beröringen som behaglig eller inte beror på vem som smeker, hur och i vilket sammanhang.

3. Hjärnans belöningssystem aktiveras
Detta gör att beröringen känns behaglig.

4. Opiodsystemet, det kroppsegna morfinert aktiveras
Detta gör att smärta lindras.

5. Hjärtfrekvensen påverkas på ett positivt sätt

6. Hormonet och signalsubstansen oxytocin frisätts
Samma substans som frisätts vid amning. Det sänker blodtrycket och minskar halten av stresshormoner i kroppen.

Källa: Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap, Linköpings universitet och Berit Seiger Cronfalk, medicine doktor och lektor i vårdkunskap på Ersta Sköndal Bräcke högskola.