Sju av tolv honungsburkar var felmärkta – saknar hälsoeffekterna
Ett nytt DNA-test visar att honungsfusket går att avslöja och därmed stoppa. Det senaste tester visar att sju av tolv produkter var felmärkta.
– Nu hänger det på att kommunerna testar och ser till att felmärkta varor försvinner från butikerna, säger Honungsringens ordförande Fabian Lindhe.

Sommaren 2025 skickade den ideella föreningen Honungsringen och Biodlingsföretagarna 40 honungsburkar för DNA-testning. Alla importerade visade sig vara fusk, medan de svenska var äkta honung.
I år beställde Honungsringen nya DNA-tester via Testfakta, den här gången med 12 produkter märkta som "flytande honung." Resultatet var lika nedslående. Sju av tolv produkter hade en så avvikande DNA-profil att de antingen är utblandade eller så hårt bearbetade att de inte kan klassas som äkta honung.
Blandad med sirap
Det vanligaste fusket är att blanda ut en mindre mängd honung med någon slags sirap. Vad burkarna faktiskt innehåller är ofta okänt.

Fabian Lindhe, ordförande i Honungsringen, ser det ändå som en seger.
– Det här visar att DNA-testet fungerar. Vi honungsföretagare har vetat att fusket är utbrett och nu går det att göra något åt det.
Att testerna är tillförlitliga råder det ingen tvekan om. En biodlare som skickade in ett prov hade av en slump ätit banan på smörgåsen innan han packade sin leverans. Trots att han tvättat händerna noga visade testet ändå spår av banan-DNA.
– Fusket är inte nytt. Redan 2020 visade ett stort EU-test att i princip all importerad honung var förfalskad. Det är inte fusket som ökat, det är metoderna för att avslöja det som blivit bättre, säger Fabian Lindhe.
Kommunens ansvar
Samtidigt råder brist på honung över hela världen. Enligt Fabian innebär det att butikskedjorna har svårt att hitta garanterat äkta honung att importera.
– Lösningen kan inte vara ett förbud utan tydligare märkning. De här produkterna borde säljas som honungssubstitut eller liknande, inte som honung. Det handlar inte bara om konsumentskydd. Många köper honung just för dess hälsoeffekter. Framför allt för de antioxidanter, så kallade polyfenoler, som finns i äkta honung. Den som köper ett utblandat substitut får helt enkelt inte de effekterna.
Kommunerna har enligt lag ansvar för att kontrollera vad som säljs i butikerna och de nya testerna borde underlätta jakten på fuskhonungen.
– I dag finns verktygen. Nu hänger det på att de använder dem, säger Fabian Lindhe.












_ebd156fcd6.png)










