Den som eldar med en eldriven vedpanna, kanske med ackumulatortank, fläktar och cirkulationspump, har en effektiv drift med pålitlig värmning. Men vid strömavbrott kan det gå illa. Pannan kan börja koka och vålla stora problem.

– Vedpannor är byggda för att inte kunna ta eld, men pannan kan ändå förstöras om cirkulationen upphör och pannan inte kyls av returvattnet som kommer tillbaka från elementen, säger Bert-Ola Jönsson, VD för företaget Relek som utvecklar och levererar produkter för uppvärmning.

Värmen kvar i pannan

När cirkulationspumpen slutar att fungera blir värmen kvar i vedpannan, i stället för att cirkulera runt i systemet. Det ger ett högre tryck. Ibland räcker det inte med att säkerhetsventilerna slår i gång. Hettan kan bli för stark när pannan kokar bort vattnet.

– Det spelar ingen roll om du är hemma eller inte när strömmen går och du inte har någon snurr på cirkulationen. Om du har en vedpanna med fläkt som suger ut rökgaserna kan det bli ett problem med rökutveckling i pannan, säger Bert-Ola Jönsson.

För att slippa huvudbry vid strömavbrott och för att fortsatt få värme i huset är lösningen att skaffa en nödströmsanläggning. Sådana finns i form av batterier med omformare eller bränsledrivna elverk, antingen manuella eller automatiska. En nödströmsanläggning ger säker panndrift även utan normal elförsörjning.

Den automatiskt batteridrivna nödströmsanläggningen laddar batteriet i beredskapsläge och slår om till drift via omformaren när strömmen går. När strömmen kommer tillbaka återgår anläggningen till beredskapsläge, och laddar upp batteriet igen inför nästa strömavbrott.

Viktigt med omformare

– Den lösningen förespråkar och rekommenderar vi framför allt. För när du väl installerat anläggningen behöver du i princip inte tänka på saken längre. Om du däremot väljer en manuell batterilösning innebär det att du själv måste koppla om sladdarna i eluttaget. Och du är ju kanske inte hemma när strömmen går, säger Bert-Ola Jönsson.

– Att ha en bra omformare, det vill säga spänningsomvandlare, är också viktigt. Det är den del av anläggningen som omvandlar 12 volt likström från batteriet till 230 volt växelström.

En omformare med ren sinusvåg är att föredra framför en som har modifierad sinusvåg, för det ger samma mjuka och stabila drift som med ordinarie elförsörjning, fortsätter han.

En batteridriven nödströmsanläggning kostar från 2 500 kronor upp till 8 000 kronor (exklusive batteri), beroende på vilken effekt och sinusvåg uppvärmningen kräver. Vid större uppvärmningsbehov, om man exempelvis har pelletskamin eller pelletsbrännare och vill ha fortsatt värme, krävs oftast mer än ett batteri.

Påverkar storleken

Det som avgör storleken på nödströmsanläggningens omformare och batteri är alltså två saker: Hur stor effekt man vill driva vid strömavbrott och hur länge man vill ha reservdrift från batteriet.

Normalt räknar man på sämsta möjliga läge, det vill säga att du precis har lagt i fullt med ved i pannan och strömmen försvinner. Då ska du ha reservdrift länge nog för att cirkulera bort värmen under tiden som veden brinner upp och pannan värmer.

Den andra kraftkällan som ger strömgaranti är ett bränsledrivet elverk. Med ett sådant kan man även klara av dygnslånga strömavbrott. Bränsledrivna elverk brukar rekommenderas till de som förutom värmen även behöver eller vill ha andra anläggningar i gång.

– Bränsledrivna elverk, som går på bensin eller diesel, är bra om man till exempelvis vill ha en vattenpump i gång som vanligt, eller kyl och frys för att inte förstöra mat. Men om du har ett manuellt bränsledrivet elverk i stället för en automatisk batteridriven nödströmsanläggning kräver det mer av dig eftersom du själv måste vara på plats och gå ut och starta upp elverket. Du måste också se till att alltid ha tillräckligt med bränsle hemma, säger Bert-Ola Jönsson.

Kostar mer än det dubbla

Ett manuellt bränsledrivet elverk kostar från 3 000 kronor och uppåt. Ett automatiskt kostar minst mer än det dubbla. Precis som när det gäller batterianläggningar bör man inte låta priset avgöra. Lämpligare är att ta reda på hur stor effekt man behöver och låta det styra beslutet.

Att ha en nödströmsanläggning till vedpannan garanterar både värme och trygghet hemmavid. Den med en automatiska batterianläggning, den allra vanligast varianten, kan du lugnt putta in vedklabbar i pannan.
– Det enda är man behöver tänka på är att byta batteri efter fem-tio år. Eller att alltid ha bensin eller diesel hemma, säger Bert-Ola Jönsson.

Tänk på det här om du har en vedpanna

Se till att säkerhetsventiler finns och fungerar.

Installera en nödströmsanläggning, för säker drift vid strömavbrott.

Sota vedpannan regelbundet, för bästa verkningsgrad.

Testa anläggningens funktioner regelbundet.