Svenskt lantbruk är högteknologiskt och behöver kvalificerad arbetskraft. Till viss del kan lantbruksföretagare påverka det själva i form av att skapa en attraktiv arbetsplats med rimliga arbetsförhållanden till skäliga löner. Inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 är slutsatsen att svensk livsmedelsproduktion bör öka, vilket det finns en bred politisk enighet om. Stora satsningar från näringen, från Arla, Lantmännen och Scan, kräver både råvara och arbetskraft. Samtidigt är framtiden oviss i takt med klimatförändringarnas effekter och en allt mer nyckfull omvärld där ny kunskap och nya färdigheter krävs. Branschorganisationer och andra aktörer har en viktig roll att sprida rätt budskap om vad ett arbete inom det gröna näringslivet innebär. Men kompetensbristen märks genom hela branschen, från gårdsplanen upp till akademin och rådgivningen.
Ett stort problem är att dessa utbildnings- och karriärmöjligheter inte är kända hos den yngre generationen. När nu kullarna börjar minska så kommer det bli än hårdare konkurrens om de unga talangerna. Därför är det bäst att ändra det som krävs medan tid finns. Antalet sökande till naturbruksgymnasium ökar vilket är glädjande, men det gäller att de får rätt kunskap och även ser en vinst i att stanna för ett yrkesliv inom de gröna näringarna. När allt färre har möjlighet till en praktisk koppling till gårdar under uppväxten så blir naturbruksgymnasiernas roll där tillgång bör finnas till moderna anläggningar och produktion än viktigare.
Då krävs det att även våra högre lärosäten håller måttet. SLU kan inte sänka kraven på utbildningarna i desperation för att behålla studenter. När studenter kan läsa in dubbel examen på samma tid som ett program, väcks funderingar om kraven är för lågt ställda och riskerar att dra med sig både yrkestitlars relevans och anställbarhet. Men det finns även en sund ökad konkurrens mellan de olika utbildningarna när de klassiska SLU-utbildningarna utmanas, till exempel agrotekniker-, driftledarutbildningar och utbildningar vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet.
Enligt en undersökning från SCB har företag inom jord och skog svårare att hitta personal med relevant utbildning jämfört med andra sektorer. I en medlemsundersökning från LRF i våras anser en tredjedel av de tillfrågade att bristen på kompetens påverkar deras lönsamhet negativt. Just nu är utvecklingstakten på teknikområdet snabbare än någonsin. Det handlar om nya höjder inom precisionsodling och teknik som använder drönare, självkörande maskiner och AI. Det är utmanande och kräver kompetens såväl i lantbruket som inom teknologi.
Därför krävs en bred insikt för kompetenta utbildningar på våra stora lärosäten.
