Länen som inte väntar på regeringen – här är deras egna livsmedelsstrategier

Efter en lång väntan har regeringen presenterat målen för en nationell livsmedelsstrategi. Men i Kalmar län, Kronoberg, Södermanland, Norrbotten, Västernorrland, Östergötland, Gotland och Jämtland har man inte väntat på att regeringen ska komma till skott.

Målsättningen är tydlig: Mer mat ska produceras nära. Bönderna ska stöttas och värdet på den lokala maten ska lyftas. Här är fem län där man varit snabbare än regeringen med att ta fram en egen livsmedelsstrategi.

Kalmar – proteinland med lokal identitet

Här bor drygt två procent av landets befolkning men mer än en fjärdedel av kycklingarna kommer härifrån. Dessutom produceras mer än en tiondel av mjölken, äggen och nötköttet här. På Öland odlas dessutom nästan alla svenska bönor.

Tar man bort den krisande mjölkbranschen så går det ganska hyggligt. Antalet anställda ökar. Omsättningen har stuckit uppåt. Behövs det ens någon regional strategi här?

– Vi har kompetensen men vi måste utveckla den vidare. Det är en mördande konkurrens. Ska Kalmar län finnas med framåt måste vi hjälpas åt, säger Carolina Gunnarsson, samordnare för den regionala livsmedelsstrategin.

Hon pratar om nytänk, förädling, samarbete och stolthet för den lokala maten. Men många små företag har haft svårt att hitta stöttning kring utveckling och nya idéer. Stöden har traditionellt sett i stället använts främst av industrin.

Som i hela landet arbetar man mycket med lokal identitet. Nyligen har man framställt en så kallad terroir-atlas (terroir är mark på franska). Lokal mathistoria, helt enkelt.

Om varför det äts kroppkakor på Öland eller varför fisken varit så viktig i Västervik. Maten ska få mer identitet, och på så sätt ett högre värde.

– Det blir en hjälp för våra företagare att lättare beskriva sin produkt, att kunna sätta in den i ett större sammanhang, säger Carolina Gunnarsson.

Norrbotten – allt viktigare när matproduktion flyttas norrut

För 20 år sedan kom hälften av norrbottningarnas mat från länet. Nu är siffran halverad. Matproducenterna i norr har blivit påtagligt färre.

– Men detta är inte ett rädda bönderna-projekt, säger Jenny Bucht från länsstyrelsen i Norrbotten, om den regionala livsmedelsstrategin Nära mat.

Hon menar att frågan om matförsörjning är något mycket större, att det är en samhällsfråga som berör många, ja, även utanför länet och landet.

– Om man lyssnar till vad meteorologer säger om klimatförändringar måste matproduktionen flytta norrut. Jag ser en jättepotential här. Det är kanske också en skyldighet mot en växande världsbefolkning att vi i norr producerar mer.

Norrbotten har inte satt upp något siffermål men att självförsörjningsgraden ska upp är en självklar del i strategin. Jenny Bucht talar om kunskap, att väcka större medvetenhet om vad man äter, och om vilken bakgrund maten har.

– Offentlig upphandling är viktigt men volymmässigt är det en liten del. Vi måste också försöka påverka konsumenterna att välja mer lokalproducerat.

Kronoberg – småbruksland behöver unga krafter

Här finns också landets i genomsnitt minsta ägor. I småbrukslandskapet passar kött- och mjölkproduktion bäst och där är länet också självförsörjande. Men inte vare sig köttet eller mjölken stannar på hemmaplan.

– Vi har få förädlingsföretag och inga större slakterier eller mejerier i länet. Så där måste vi jobba. Det gäller att produkterna på något sätt behåller sin lokala identitet, säger Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör på länsstyrelsen i Kronoberg.

En annan utmaning är att nära hälften av lantbrukarna i länet är över 60 år.

– Vi måste stötta så det kommer nya ägare när de gamla går i pension. Det gäller både för lantbruk och livsmedelsföretag. En annan viktig del i Kronobergs regionala livsmedelsstrategi är att hjälpa småproducenter att hitta kunder. För att nå matintresserade turister men också lokala butiker och restauranger. I dag fattas ofta kontaktvägar mellan bönder och lokala inköpare.

Informationsarbete är också viktigt i andra frågor, anser Stefan Carlsson. Det gäller bland annat det öppna landskapet som på vissa ställen i länet hotas av igenväxning.

– Som konsument måste man förstå att det finns samband mellan det öppna landskapet och vad vi äter.

Södermanland – kan mångdubbla sin grönsaksproduktion

I Södermanland med sina slott, böljande åkrar och stora gårdar har maten alltid spelat stor roll. Redan på 1990-talet samlades många av länets hotell i en gemensam matsatsning och 2014 kom livsmedelsstrategin "Stolt mat i Sörmland".

Målet var att öka omsättningen i livsmedelssektorn men fokus låg på den senare delen av kedjan. Som att förse restauranger och offentlig sektor med bra sörmländsk mat.

– Då lade vi inte så mycket krut på produktionen. Men nu har vi gjort en ny strategi där vi fokuserar mer på att öka produktionen och självförsörjningsgraden, säger Ulrika Lundberg, chef på landsbygdsenheten på länsstyrelsen i Södermanland.

Att möjligheterna för ökad produktion finns är uppenbart. Södermanland har, som exempel, under en procents självförsörjning på grönsaker. För potatis är siffran 14 procent.

– Vi har gjort en analys som kommer fram till att vi kan öka produktionen med mellan 2 och 20 gånger på alla områden förutom mjölk och spannmål, säger Ulrika Lundberg.

Men konkurrensen om mark i Södermanland är tuff med sin närhet till Stockholm. Även traditionens makt är en utmaning när man ska ställa om produktion, anser Ulrika Lundberg.

– Men det finns en jättepotential med många duktiga lantbrukare. Det kommer också nya spännande odlingsmetoder, som aquaponi (landbaserad fiskodling som kan kombineras med växthus)

Västernorrland – hoppas på hållbar fiskodling

På tio år kan Västernorrland öka intäkterna från jordbruket med 30 procent. Det slår LRF och länsstyrelsen fast i den regionala livsmedelsstrategin.

Den bransch där man ser störst möjlighet till tillväxt är – lite överraskande – fiskodling. Redan i dag är länet näst störst i landet på odlad matfisk.

– Vi har en oerhörd potential när det gäller fisk. Men det finns också utmaningar för att få fiskodlingarna hållbara, säger Susanne Öberg, regionchef på LRF.

Målet för strategin är ökad livsmedelsproduktion och bättre lönsamhet för producenterna. Och för att nå dit krävs många komponenter, anser Susanne Öberg. Som att kunskapen om vad den offentliga sektorn efterfrågar måste bli bättre. Det behövs även opinionsbildning om varför lokala livsmedel är viktigt.

Men den stora utmaningen handlar om generationsskiften. En fjärdedel av jordbruksmarken i Västernorrland har planterats igen eller lagts i träda sedan 1980-talet.

Många jordbruk går i graven med den äldre generationen. Här måste man titta på nya finansieringsmöjligheter för den som vill satsa på att ta över en gård, tror Susanne Öberg.

– Vi måste stärka de enskilda bönderna. Så de fortsätter att investera för att det ska finnas ett lönsamt jordbruk att sälja när man går i pension.

Fotnot: Även i Halland och Västra Götalandsregionen har man länge arbetat med strategier men har inte ännu någon färdig livsmedelsstrategi. Också i Västmanland, Blekinge, Uppsala, Jönköping och Västerbotten pågår någon form av arbete med att ta fram livsmedelsstrategier.