Hårdost - en svensk kärlekshistoria

Det svenska ostätandet går långt tillbaka i tiden. Redan på 1200-talet började svenska munkar tillverka osten svecia i sina kloster.

Det främsta skälet var att man ville ta tillvara på mjölken. Att dricka färsk mjölk var ovanligt före 1900-talet. Dessförinnan handlade det om att hitta sätt att göra mjölken hållbar. Man syrade den och gjorde ost och smör.

Vår klassiska prästost kom till som ett sätt för bönderna att betala kyrkskatten, det så kallade tiondet.

– Osten användes som betalningsmedel, prästen fick sin betalning i form av prästost, säger kostvetaren och matprofilen Anna K Sjögren, som bland annat har synts i tv-succén Historieätarna.

Sverige i topp i hårdostätandet

Och populariteten har stått sig. I dag ligger Sverige i topp när det gäller hårdost – inget annat land i världen äter lika mycket som vi. Totalt äter vi 20 kilo ost per person och år i Sverige, varav 13,5 kilo är hårdost.

Västerbottenost, prästost och herrgårdsost är alla klassiska svenska hårdostar och tillhör favoriterna på våra matbord. Men den ost som, år efter år, är allra populärast är hushållsosten med sin milda, snälla karaktär. En ostsort som har sitt ursprung i Bondesverige, där varje gård gjorde sin egen ost.

– Kulturen kring våra egna svenska hårdostar är otroligt stark, trots att det finns så många goda utländska ostar, säger Anna K Sjögren.

Ost vanligaste pålägget

Det vanligaste sättet som vi äter ost på är som pålägg på mackorna. I varje kök finns en låda där det ligger en osthyvel. Det är en norsk uppfinning, som nästan bara används i Sverige och Norge.

– Det är inte många som börjar dagen utan den obligatoriska ostsmörgåsen, något som däremot är en ganska ovanlig frukostvana utomlands, säger Anna K Sjögren.

Fakta ostkonsumtion i Sverige:

Osttyp kg/person/år

Hårdost 13,5

Färskost 3,7

Get/fårost, ost i saltlake 0,9

Riven ost 0,8

Smältost 0,7

Blåmögelost 0,3

Mjukost 0,7

Källa: LRF Mjölk, SCB