Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 21 februari

Så stora är skillnaderna mellan svensk och importerad kyckling

Vi är noga att välja svenskt när vi står i butiken - men på restaurangen slutar vi att bry oss. Trots att det är där vi oftast får en kyckling som fötts upp med antibiotika och sämre smittskydd.

 Svensk kyckling slipper antibiotika. Det beror på att de är friskare än i andra länder där kycklingarna får antibiotika i förebyggande syfte.
Svensk kyckling slipper antibiotika. Det beror på att de är friskare än i andra länder där kycklingarna får antibiotika i förebyggande syfte. FOTO: Mindstyle

När vi själva handlar i butik blir det nästan alltid en svensk kyckling vi köper, framför allt om kycklingen är färsk.

– Färsk kyckling i livsmedelsbutiken är till 90-95 procent svensk. I butikernas frysboxar är 70 procent svenskt och lika mycket är svenskt i offentlig sektor, säger Maria Donis, VD på branschorganisationen Svensk fågel.

En av tre kycklingar importerad

Men en av tre kycklingar är alltså importerad. Framför allt från Danmark och från Nederländerna, men även från Tyskland och Polen. Trots att det är stor skillnad på en importerad kyckling och en svensk.

Svensk kyckling i särklass

Framför allt är det den viktiga frågan om antibiotikaanvändning som gör att svensk kyckling är i särklass. Det beror på ett långsiktigt arbete med smittskydd i uppfödningen, noggrannhet för att undvika exempelvis salmonella och ett starkt djurskydd.

Liten användning av antibiotika

Svensk djuruppfödning använder bara en tiondedel så mycket antibiotika som snittet i EU och i kycklinguppfödningen är användningen ännu mindre.

– Vi har ett exceptionellt bra smittskydd i kycklinguppfödningen. Mindre än en promille av kycklingflockarna behandlas med antibiotika på ett år. Sverige är tillsammans med Norge och Finland unika i det avseendet, säger Christina Greko som är expert på antibiotikafrågor på SVA, Statens Veterinärmedicinska anstalt.

Sämre skötsel, foder och hygien

Hon påpekar att friska djur inte behöver antibiotika.

– Hög användning av antibiotika kan tyda på hög sjuklighet bland djuren eller sämre skötsel, foder och hygien. Eller handlar det om en kombination av de båda. Det är betänkligt ur djurvälfärdsynpunkt, säger Christina Greko.

Antibiotikaresistenta bakterier

Mycket antibiotika leder också i slutänden till växande problem med antibiotikaresistenta bakterier. Christina Greko kopplar användningen av antibiotika till pengar. Det kan vara billigt att föda upp kycklingar i en lite sämre miljö och ersätta bra djurvälfärd med antibiotika i fodret.

– Ju mer antibiotika vi använder desto fler antibiotikaresistenta bakterier får vi. Det är ett globalt problem Billig mat riskerar att skapa ökad risk för antibiotikaresistenta bakterier i djuruppfödningen.

Härifrån importerar vi mest kyckling

Svensk produktion: 99 miljoner kycklingar (159 000 ton).

Import: 96 000 ton.

Största importländer: Danmark (48 000 ton) och från Nederländerna, Tyskland och Polen som vardera säljer runt 11 000 ton.

Konsumtion: 23 kilo (inklusive ben mm).

Branschorganisationen Svensk Fågel har runt 120 uppfödare bakom sig. De står för över 90 procent av den svenska kycklingproduktionen. Ekologiska uppfödare är inte med i Svensk Fågel.

Läs också: Därför är svenskt kött bättre än importerat

Kostar mer

En svensk kyckling kostar därför lite mer genom bättre djurvälfärd och smittskydd. Djurvälfärden kan mätas på flera sätt. Ett sätt är titta på antalet kycklingar per kvadratmeter stallyta.

– Vi har färre djur i stallarna. EU-reglerna som man följer i Danmark tillåter max 42 kilo kyckling per kvadratmeter, i Sverige tillåter vi 36 kilo om man uppfyller Jordbruksverkets krav, säger Maria Donis.

– Vi har även krav på fönster i stall byggda efter 1994 och vi har ett aktivt fothälsoprogram.

Frätskador på fötterna

Fothälsa är en välfärdsindikator för kycklingar lite på samma sätt som knorren är på grisen, menar Maria Donis. Dålig stallmiljö med blöta golv kan ge frätskador på fötterna.

Importerad kyckling på restaurang

Den importerade kycklingen går främst till restaurangerna där maten ofta är anonym och där prispressen är hård. Dit går också det mesta av den kyckling som importeras från länder utanför EU, som Thailand.

Men det ursprunget är svårt att spåra eftersom importen oftast går via andra EU-länder. Och om kycklingen på något sätt värmebehandlats eller tillagats behöver inte det verkliga ursprunget anges.

Dålig koll på ursprunget

På restaurangerna är det ännu svårare för konsumenten att få veta vart kycklingen kommer ifrån. När Sveriges konsumenter gjorde en stickprovsundersökning på 61 restauranger i Kalmar, Luleå och Stockholm blev svaret på frågan kycklingens ursprung blev svaret ofta ”vet ej”.

Fråga om varifrån kycklingen kommer

Och om kycklingen är svensk – ja, då är det ganska vanligt att det faktiskt står på menyn. Men oftast står det ingenting och det är alltså inte heller så lätt att få svar på kycklingens ursprung.

– Fråga gärna på restaurangen vart kycklingen kommer ifrån men var beredd på att kunna svara på varför du vill veta det. På många restauranger blir man provocerade av bara av frågan, säger Maria Donis.

Läs också: Så bra är hamburgerkedjorna på att använda svensk mat

Här får du koll på orden

Djurhållning: Handlar om att djuret ska må bra och utgår från djurets behov och naturliga beteende.

Djurskydd: Djur i Sverige omfattas av djurskyddslagstiftningen. Lagen skyddar djuret och sätter ett minimumkrav för hur djur får ha det.

GMO: Står för genmodifierad. Inga mejerier eller slakterier accepterar gmo-foder i Sverige och i praktiken Sverige säljs inget gmo-foder.

Grovfoder: Gräs från vallen, hö och ensilage. Kan också vara halm.

Konventionell: Djur som inte är ekologiska.

Kraftfoder: Protein i foder och kan bestå av exempelvis åkerbönor, ärtor, raps och soja. Kan också vara krossad spannmål.

Smittskydd: Olika bestämmelser som förebygger smittor och sjukdomar hos djur.

Vall: Odlat gräs som sås på åker och sedan slås till hö eller görs till ensilage.

Källa: Bonden i skolan, Jordbruksverket

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen