Ledare

En familj, en gård och en hektar i taget tynar vi bort

I stället för att trygga livsmedelsförsörjningen i länet säkrar nu 37,5 hektar den tretåiga hackspettens framtid. Finansierat av familjen Hyttsten. Det skriver Susanne Öberg.

Publicerat: 5 augusti 2026 kl 09:40

Mycket är sagt och skrivet om familjen Hyttsten och deras kamp. Om äganderätten och artskyddet. Ersättningar och proportionalitet. Nu säger Susanne Öberg sitt i frågan.
Mycket är sagt och skrivet om familjen Hyttsten och deras kamp. Om äganderätten och artskyddet. Ersättningar och proportionalitet. Nu säger Susanne Öberg sitt i frågan.Foto: TT

Tidevarv komma, tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång. Traditioner med många känslor. Platsen, minnena och banden mellan generationer. Varje individ är en kugge i hjulet som långsamt får gårdar att leva vidare genom år och sekel. Tills det tar stopp. I alla familjer och på alla gårdar finns historier om de som kom före och de som kom efter. Byggnader som rest och försvunnit. Graviditeter som ödelade och möjliggjorde, de som stannade vid längtan och sorg. Förväntningarna vid vaggan. Avskeden vid kistan.

De som ville men inte fick. De som tvangs. Lustlösa blev kvar, ensamma för att i väntan på fattigpension utgöra serviceinrättning under sommarveckor och intäktslösa året-runt-magasinerings-ansvariga. Lika oförmögen att lösa ut som komma ut. Det blev bara så. Vi vet alla hur svårt det är med generationsskiften i praktiken. Tajming, intresse, pengar och ingifta. Likväl som det är berättelser om vår gård och vår familj är det en samlingsskrift om svensk landsbygd genom århundraden. Sakta tynar den bort. En familj, en gård och en hektar i taget.

Mycket är sagt och skrivet om familjen Hyttsten och deras kamp. Om äganderätten och artskyddet. Ersättningar och proportionalitet. Rättsosäkerhet och kostnaden för samhällets naturvårdsambitioner. De spelar en central roll i samlingsskriftens kapitel om skogsägarens kamp mot staten. Allestädes närvarande om än i olika skepnader.

I Kallbygdens Konäs välsignades de med det så många av oss önskar – barn vars hjärta klappar för gården. Föräldrar som gjorde allt rätt. Investerade i mjölkgården kontinuerligt. Köpte in mark för att underlätta och finansiera ägarskiftet. Anmälde en avverkning på 37,5 hektar. Så där stor att vi alla känner igen markeringen i våra egna skogsbruksplaner som det hack i kurvan där någon annan tar vid. Så där stor att Mark- och miljööverdomstolen slog den 30 juni i år fast att just denna avverkning innebär allvarliga konsekvenser för populationen av tretåig hackspett i hela Jämtlands län.

Ja, du läste rätt – i hela Jämtlands län. En yta på 4 920 500 hektar, 12 procent av Sverige. Jämtland som har 1 500 häckande par tretåig hackspett. Det är 18 procent av den nationella populationen. 37,5 hektar som skulle möjliggöra att en av Jämtlands blott 80 mjölkgårdar kunde leva vidare. I stället för att trygga livsmedelsförsörjningen i länet säkrar nu 37,5 hektar den tretåiga hackspettens framtid. Finansierat av familjen Hyttsten.

Visste du förresten att det är 20 km fågelvägen mellan de 37,5 hektar i Kall och Skistars 330 hektar skidbackar i Åre?