Få tillgång till mer som inloggad.
Läs som e-tidning i mobilen, dator eller läsplatta
Nu har du chansen att vara med och ge namn till Sveriges nya hårdost. Läs hur du gör här!
Alla råvaror är lokala. Och arbetsglädjen är en del av mathantverket. - Det känns på smaken, säger Inger Von Corswant på Stafva Gård utanför Visby.
Familjen Sjöberg driver en mjölkgård i Bergby och tillverkar en ostkaka som är något alldeles extra utav en del av mjölken. – Den smakar verkligen annorlunda, säger Maria Sjöberg på Häckle Gård.
Ett getmejeri på Ljusterö fick Boel och Lars Dahlberg att hoppa av sina chefsjobb och börja göra ost. Nu driver de Orranäs gårdsmejeri i Blekinge.
En från början egendesignad krånglande ostmaskin blev vägen till framgång för Gäsene Mejeri utanför Borås. – Den är en viktig del av vilka vi är, säger Martin Pardell, vd på Gäsene Mejeri.
Deras getost vinner priser och hyllas av finsmakarna för sin särpräglade karaktär.- Jag gör bara ost jag själv tycker om, säger Anna-Karin Gidlund på Gide Get i Djuptjärn.
En studieresa till Frankrike inspirerade dem att återta skogsbygdens hundraåriga mathantverk. I dag driver Johanna och Per Hellström det prisbelönta Svedjans gårdsmejeri som sätter Södra Svedjan på den internationella ostkartan.
Glöm halloumiosten. Här kommer nämligen hallåmi – den krämigare kusinen från Hälsingland. Och den är populär!
Efter 40 år som kemist på ett forskningslabb blev Inger uppsagd. Då bestämde hon sig för att sadla om till mejerist. I dag är en förstörd ystning hennes storsäljare.
Ostfestivalen kommer tillbaka med sin fjärde omgång och flyttar till nya lokaler. Precis som tidigare är det den svenska osten och dess producenter som står i centrum.