Så bygger du en klimatsmart trädgård

Utgå från vad du har. Det är Susanna Roséns allra främsta tips för att skapa en hållbar trädgård. Ett till synes självklart råd kanske, men något som ändå manar till eftertanke. Det naturen själv serverar oss är grunden för de val vi borde göra i den egna trädgården.

Återupptäck gamla metoder

Susanna Rosen är biolog, författare och trädgårdsjournalist med inriktning på bland annat naturliga trädgårdar. I sin senaste bok Klimatsmart trädgård (Norstedts förlag) vill hon uppmuntra oss att tänka i nygamla banor. Att backa bandet, återuppväcka gamla metoder i att ta hand om organiska rester och avfall och använda till exempelvis växtstöd, gräsklipp som täckmaterial i odlingarna eller att tillverka egen jord.

– Inget trädgårdsrens borde egentligen tillåtas lämna grinden. Det är något väldigt bakvänt med folk som storstädar trädgården på växtavfall, kör iväg i svarta säckar till tippen, för att sedan åka och köpa torv på påse.

Susanna Rosén skakar på huvudet åt detta vanliga beteende. Så onödigt när man istället kan kompostera sitt avfall eller flisa grenar till strö för komposten eller att täcka gångar med.

Genom att tänka på vilka resurser du har, kan du snarare arbeta tillsammans med naturen och förbättra den.

Om tomten exempelvis bjuder på sandig jord blir det dubbelfel om du planterar en buske som föredrar lerjord, påpekar Susanna Rosén, eftersom du då både behöver gödsla extra och vattna väldigt mycket mer för att få den att trivas. Bättre då att läsa på och välja plantor som klarar torka, eller låta de växter som redan trivs på tomten bli fler.

– Det är ju väldigt enkelt att föröka växter, både genom delning och genom att samla frö. Och att ha fler antal av en och samma växt i större grupper blir ju faktiskt snyggare också.

Läs också: Sätta potatis – stor guide till potatisodling

Hela säsongen ska blomma

En av de kanske viktigaste uppgifter vi har i våra trädgårdar just nu är att servera mat och erbjuda bostad åt humlor, bin och fjärilar. Populationerna av pollinerande insekter går ner och vi behöver göra vad vi kan för att få dem att trivas och komma tillbaka. I slutänden handlar det ju om att vi själva ska få mat på bordet.

– Man har ju funnit att våra trädgårdar har en större biologisk mångfald än vad det är utanför dem, så visst kan vi göra skillnad! Hör man att det surrar kring blommorna därhemma är det ju ett kvitto på att man har lyckats välja nektarrika växter.

Lite generellt kan man säga att pollinatörer attraheras av blommor med stark doft och färg – och ju ursprungligare en växt är, desto bättre. Men det är också klokt att göra ett urval av flera olika blommor, för att försäkra sig om att det alltid finns något som blommar över hela säsongen.

– Detta är särskilt viktigt tidigt på våren. När humledrottningarna vaknar behöver de snabbt få näring. Det kan vi ge dem med rätt sorts blommor. Ser du ståndarknapparna i blomman – det gula lurvet i mitten – då vet du att blomman gör nytta!

Vårlökar som gillas av den nyvakna drottningen är exempelvis krokus och snödroppar. Även vintergäck och sälg är bra, tipsar Susanna som också berättar om en privat solskenshistoria:

– I somras hade vi grävt för fiber. En dag upptäckte jag att humlorna byggt bo i jordsträngen och hade bäddat med mossa från gräsmattan. Jag lät dem vara tills de hade lämnat boet – jag ville inte störa. Då var jag lycklig, då kände mig jätterik!

Läs också: Så odlar du för insekterna från vår till höst

Skippa artfattig gräsmatta

I en gräsmatta är det däremot inte särskilt många djur som trivs. Susanna Rosén har inte mycket till övers för våra trädgårdars vanliga så kallade gröna golv.

– Gräsmattan är ingenting annat än en monokultur. Den kräver ofta mest arbete, tid, vattning och mest resurser av allt i trädgården.

Om fler släppte tanken om den perfekta gräsmattan och istället lät åtminstone en del av den bli en härlig äng, kunde vi hjälpa artrikedomen på traven. Vill man fortfarande hålla det lite ansat kan man istället klippa gångar runt öar av ängsblommor, vårlökar, gullvivor, tusensköna eller vitklöver.

Under de senaste somrarna har vi sett många gula och torra gräsplättar, vilket också väcker tanken om att vi kanske ska skippa den törstande gräsmattan helt, och istället låta rabatterna breda ut sig. För möjligen behöver vi gardera oss inför torrare och varmare somrar i framtiden.

Ta vara på markens fukt

Att samla regnvatten är förstås alltid klokt. Men man kan också försöka bevara den fukt som redan finns i jorden genom att exempelvis plantera marktäckare. När ingen jord lämnas bar är risken inte lika stor att den torkar ut. Insekterna får dessutom ett naturligt skydd.

Att täcka köksträdgården med gräsklipp för att inte jorden ska avdunsta eller att sätta upp vindfång är andra sätt att motverka den förrädiska torkan. Och bäst är då att inte använda ett tätt plank, som i värsta fall också kan skapa kastvindar. En levande häck, däremot, skapar rumslighet och silar vinden. Om man väljer en häck som blommar och får bär blir det ytterligare bonus för djurlivet.

Var rädd om träden

Tänk också gärna efter både två och tre gånger innan du sågar ner ett träd. Träd är inte bara hem till hundratals olika insektsarter, utan ger också med sin skugga ett värdefullt skydd till vegetationen på marken under.

– Ett stort, välvuxet träd tar man ner på en kvart, men det tar en livstid att växa upp igen, säger Susanna Rosén.

Alltför många går på en ensidig linje vad gäller trädgård, menar Susanna Rosén – man skaffar ett hus, planar ut genom att skrapa bort all jord, rullar ut en gräsmatta och planterar en tujahäck eller bygger ett plank.

– Många väljer att helt meja ner den befintliga trädgården, istället för att lära känna det som faktiskt finns där. Är du helt ny med din trädgård – ta reda på vilka växter som trivs och vilken jord du har. Man kan exempelvis kika på vilka plantor som frodas hos grannen – det är en bra ledtråd.

Behöver du beskära buskar – använd det material som klipps bort till exempelvis växtstöd, kompoststöd eller staket. Gräver du rabatt eller plats för en skyddande häck – ta vara på den eventuella sten som ligger i marken och använd till gångar eller murar.

– Denna typ av hands-on-kunskaper har gått förlorade. Idag är det många som köper sig ett trädgårdskoncept, istället för att själv skapa en naturlig trädgårdsmiljö som får växa fram efter hand.

10 tips för en mer hållbar trädgård

1. Välj växter som trivs i trädgårdens jord och läge.

2. Ta hand om beskärningsrester genom att fläta staket av grenar eller använd dem som växtstöd. Flisa grenar och lägg på gångar i köksträdgården.

3. Samla regnvatten i tunnor och vattna för hand, sällan och mycket åt gången.

4. Utgå från befintlig jord och förbättra med kompost, vissna löv och stallgödsel.

5. Välj andra marktäckare än gräs, som ängsliknande planteringar eller marktäckande perenner.

6. Använd bara organisk gödsel.

7. Odla växter som ökar biologisk mångfald – nektarrika växter till pollinatörer och se till att det blommar från vår till höst för att ge insekterna mat.

8. Spara stubbar och ris eller sätt upp insektsbon för att locka nyttoinsekter. Spara också vinterståndare och sandytor för insektsbon.

9. Kemiska preparat för insekts-, moss- och ogräsbekämpning är bannlysta. De dödar också nyttodjur.

10. Sätt upp vindskydd, till exempel häckar, för bättre mikroklimat.