I säsong:
Till Kulbackens koloniområde kom många besökare för att inspireras av koloniträdgårdarna, ta en kopp kaffe eller köpa nyskördade grönsaker.
Till Kulbackens koloniområde kom många besökare för att inspireras av koloniträdgårdarna, ta en kopp kaffe eller köpa nyskördade grönsaker. Foto: Josefine Antonsson

När klockan slår tolv och besökarna börjar trilla in genom grinden till Kristinedals koloniområde i Västervik har de något gemensamt – paraply och regnställ. Väderprognosen för dagen är minst sagt dyster, men de trädgårdsentusiaster som trots allt vågat sig ut behöver inte bli besvikna.

Amanda Jönsson, 30, från Gunnebo är ordförande för Västerviks koloniträdgårdar. Under dagen tog hon emot besökare vid Kristinedals koloniområde. ”Jag hade tidigare en lott här, numera har jag del i en kollektiv lott med pallkragar. Det är ett helt nytt koncept vi börjat med”, berättar hon.
Amanda Jönsson, 30, från Gunnebo är ordförande för Västerviks koloniträdgårdar. Under dagen tog hon emot besökare vid Kristinedals koloniområde. ”Jag hade tidigare en lott här, numera har jag del i en kollektiv lott med pallkragar. Det är ett helt nytt koncept vi börjat med”, berättar hon. Foto: Josefine Antonsson

Blomsterfröjd

I Kristinedal möts de av ett 50-tal odlingslotter som bjuder på fantastisk blomsterprakt, välskötta grönsaksland och pallkragar som väller över av allehanda läckerheter. En fröjd för både ögat och själen.

– Det är kul att få möjlighet att visa upp alla våra fyra koloniområden för allmänheten. Vi kanske kan locka en och annan ny kolonist och hoppas också att en sådan här dag kan stärka gemenskapen bland våra medlemmar, säger Amanda Jönsson.

Gröna fingrar inget krav

Mariette Fröberg, 53, från Västervik tycker att fler borde bli kolonister. Här undersöker hon majsplantorna som hon inte riktigt lyckats med i år. I bakgrunden skymtar orangeriet där Mariette och hennes Staffan skapat en härlig plats att slappna av på mellan arbetspassen i trädgården.
Mariette Fröberg, 53, från Västervik tycker att fler borde bli kolonister. Här undersöker hon majsplantorna som hon inte riktigt lyckats med i år. I bakgrunden skymtar orangeriet där Mariette och hennes Staffan skapat en härlig plats att slappna av på mellan arbetspassen i trädgården. Foto: Josefine Antonsson

Gott om inspiration finns att hämta i varje hörn, inte minst hos Mariette Fröberg, som på bara fyra år förvandlat en 370 kvadratmeter stor ogräsplätt till en ljuvligt prunkande oas tillsammans med sin sambo Staffan. Mariettes trädgårdsintresse väcktes för ungefär sex år sedan och på lotten testar hon sig fram med diverse grönsaker, blommor, buskar och träd. Hon vågar prova det mesta trots att hon egentligen inte har särskilt mycket kunskap – allt från att spaljera äppelträd till att odla sparris.

– Jag vill att fler ska förstå att det här inte är så svårt. Man behöver inte ha gröna fingrar för att ha en kolonilott. Det går att lära sig efterhand – och det är jätteroligt, säger Mariette och berättar att kolonilotten ger henne och Staffan glädje, lugn och njutning.

Dags för kaffepaus

Mike – dagens ”visningshund”.
Mike – dagens ”visningshund”. Foto: Josefine Antonsson

Framåt eftermiddagen avtar regnet och till Kulbackens koloniområde, som ligger centralt i Västervik, kommer besökarna i en strid ström. Grönsakerna som är till salu går åt i rasande takt och många gäster passar på att sätta sig ner och ta en kaffe.

Svante Ottosson från Hjorted har besökt tre koloniområden – bara ett kvar.
Svante Ottosson från Hjorted har besökt tre koloniområden – bara ett kvar. Foto: Josefine Antonsson

– Det här är tredje stället vi besöker, vi har ett koloniområde kvar. Det har varit fint överallt, men överlag är det nog finast här på Kulbacken, säger Svante Ottosson från Hjorted som precis tagit en fikapaus tillsammans med sitt sällskap.

Maria och Mijo Majic, 72 respektive 81 år, har odlat på Kulbacken i nästan 50 år. ”Vi har varit här väldigt mycket, speciellt sedan vi blev pensionärer”, berättar de.
Maria och Mijo Majic, 72 respektive 81 år, har odlat på Kulbacken i nästan 50 år. ”Vi har varit här väldigt mycket, speciellt sedan vi blev pensionärer”, berättar de. Foto: Josefine Antonsson

Sjunger för plantorna

Det är lätt att förstå varför Kulbacken blivit en favorit – läget nära havet, de välplanerade lotterna och de pittoreska stugorna. Allra längst upp i hörnet av området, vid en bedårande röd liten kolonistuga, sitter Mijo och Maria Majic. De har varit kolonister på Kulbacken i hela 49 år och deras stuga var faktiskt den allra första i området.

– Stugan är 102 år gammal, säger Mijo, och blickar stolt ut över deras praktfulla lott som är ungefär 300 kvadratmeter stor.

– Här odlar vi allt från morötter, lök, potatis, tomater och jordgubbar till persilja och dill. Och blommor förstås!

Maria och Mijo Majics tomater är enorma. Tricket för att få dem att växa sig så stora? Skönsång!
Maria och Mijo Majics tomater är enorma. Tricket för att få dem att växa sig så stora? Skönsång! Foto: Josefine Antonsson

Magiskt vackra, ljusrosa rosor väller ut över staketet uppe vid stugan och det lilla växthuset strax nedanför är proppfullt av gigantiska tomater av en kroatisk sort. Mijos knep för att grönsakerna ska bli så stora? Ja, förutom att ta hand om plantorna enligt konstens alla regler sjunger han för dem! Kanske något för den odlingsintresserade att testa?

På Skördelyckans koloniområde vandrar Stig Strömer, med paraplyet i handen, runt bland lotterna. Han bor granne med området och känner flera av kolonisterna.
På Skördelyckans koloniområde vandrar Stig Strömer, med paraplyet i handen, runt bland lotterna. Han bor granne med området och känner flera av kolonisterna. Foto: Josefine Antonsson
Publicerad: 24 juli 2019

Mer från Land