Så startar du egen solkompost

Solkomposten är en fin present. Det är en gåva till dig från solen, naturen och från Bengt Flärdh i Norrköping.

Bengt är en odlingslegendar med ett hett engagemang för ekologisk odling och aktiv i FOBO (Förbundet organisk-biologisk odling) sedan 30 år tillbaka. I yrkeslivet jobbade han som konstruktör i elektronikbranschen.

Under åren har Bengt utvärderat många olika sorters kompostlösningar och de senaste 5 åren har han ägnat åt att fundera ut och förfina den allra snabbaste och mest klimatvänliga komposteringsmodellen. När den kombineras med odling ger den till och med syre i stället för att släppa ut koldioxid och andra växthusgaser.

Miljövänligt avfall

I dag är Bengt 94 år och har just gett ut en bok om solkomposten. Hans förhoppning är att solkomposten ska bli början på ett mer miljövänligt avfallstänk och ett uppsving för enkel odling nära det egna matbordet.

– Det är så enkelt. Allt man behöver är en bytta med lock, lite jord och sked eller pinne att röra om med, säger Bengt.

Hans upptäckt tog sin början i ett experiment för att öka hållbarheten på morötter. I botten på en plastlåda med lock hade han en skvätt vatten och ett fat för att hålla morötterna över ytan.

– Sen började jag fundera. Vad händer om man tillsätter jord och ställer den i solen?

Mer effektiv än vanlig kompost

Resten är en riktigt solig historia. Bengt slog på sin forskarhjärna och experimenterade sig fram till en kompostmetod som ger supersnabbt resultat med lite möda.

Resultatet i odlingen är häpnadsväckande. I Bengt egna experiment har solkomposten visat sig vara 10 gånger snabbare än vanlig kompost. Rester från köket kan bli klart för odling på bara några veckor.

Hur lång tid det tar beror på hur varm och solig plats man valt, vilken blandning av jord och rester man har och på vilken sorts jord som tillsatts. Med mer mikroliv i jorden går det fortare.

Kan ge stor skörd

Hemligheten är energi från solen, kondens och smarta mikroorganismer. Energin i resterna omvandlas till ”mat” åt mikroorganismerna i stället för att brytas ner helt som i en vanlig kompost.

Skörden från den näringspackade odlingen kan bli rekordstor eftersom energin i resterna går direkt till plantan. I en odling med potatis och vintersquash i solkompost fick Bengt hela 5,8 kilo potatis och 15,5 kilo vintersquash på 0,42 kvadratmeter.

Det motsvarar 44 kilo mat från en kvadratmeter odling. Dessutom innebär metoden att odlingen lagrar koldioxid i marken i stället för att släppa ut i atmosfären.

Vinst på vinst, så varför har inte alla en solkompost hemma?

– Solkomposten är enkel och det finns ett förakt för det enkla. Dessutom kräver det att vi slutar se matrester som avfall. Det är en restprodukt som bör tas till vara på en gång, förklarar Bengt.

Solkomposten – så fungerar den

I en vanlig kompost bryts avfallet ner helt och blir till jord. I den processen frigörs koldioxid och andra växthusgaser.

Solkomposten är annorlunda. Det handlar om energiväxling i stället för nedbrytning.

Resterna blandas och täcks med jord som innehåller mikroorganismer.

När solen värmer avdunstar olika gaser som kondenserar mot lockets undersida och återgår i droppform. Cellbindningen i resterna löses då upp och mikroorganismerna kan ta upp näringen i sammansatt form.

Den använder de i första hand till att föröka sig. De sparar energin genom att bygga ihop sig med stoff och näring av olika slag till aggregat.

En aggregatjord kan hålla mycket vatten och näring tillgänglig för växterna och den slammar inte igen så lätt vid mycket regn.

Sätts sedan en planta i aggregatjorden så får den näring direkt av mikroorganismerna och i stället för frigjord koldioxid från nedbrutet avfall stannar kol i marken medan plantan ger syre ovan jord.

Så gör du din egen solkompost

Utrustning: En enkel behållare att samla rester och en sked eller pinne att röra om med. En vanlig godislåda med lock är lagom, du kan också använda en murarhink med en skiva som lock. Den hinken håller länge.

Jord att blanda med resterna, räkna med cirka 1 liter jord till 2 kilo matrester.

1. Samla matrester

Lägg matrester från köket i plastlådan, häll på jord och rör om. Du kan kompostera allt organiskt material. Även animaliska rester fungerar om det är mindre mängder som finfördelas och blandas väl med jorden.

Tanken är att alla resterna ska få kontakt med mikroorganismerna i jorden.

När burken är full hälls ett lager jord ovanpå och locket läggs på. Obs! Locket ska inte vara helt stängt, det måste finnas en glipa för luftväxling.

Under den kalla årstiden kan man blanda sina behållare, täcka med jord och sen sätta på locket helt tätt. De kan sedan stå kallt i garage/förråd tills vårsolen kommer.

Läs också: Bokashi – allt du behöver veta om kompostmetoden

2. Energiväxla

Ställ plastburken i solen och försök maximera värmen. Ett sätt är att ställa burken på lecablock som håller kvar värmen, målas de svarta blir effekten ännu större.

Efter ett tag bildas kondens på lockets insida, det visar att processen fungerar. Vattnet, värmen och mikroorganismerna ser till att resterna sönderdelas.

Om det inte blir kondens kan det vara för torrt, då vattnar man lite.

Var noga med att locket alltid har en liten glipa. Lägg också på en sten så att inte locket kan blåsa i väg eller nyfikna djur komma åt.

Snabbast går processen ute i solen på vår, sommar och höst. Om det är mycket sol kan det bli så mycket kondens att det bli för blött och vätska står i botten, då blandar man i mera jord.

Energiväxling fungerar även i ett soligt fönster inne. Står burken svalt avstannar processen och börjar igen när det blir varmt.

3. Odla

I soljorden är det plantering som gäller, den är inte bra att så frön eller sätta lök i.

Bengt har satsat på att odla potatis, jordärtskockor och vintersquash. De ger mycket skörd och den stora bladmassan maximerar miljönyttan.

Man kan odla på många olika sätt. Enklaste sättet är att sätta en förodlad planta direkt i behållaren, när det mesta av resterna har blivit soljord.

Man kan också odla i soljord i hink, pallkrage eller bänk. När man planterat täcker man jorden med någon slags marktäckning för att hålla mikrolivet i gång. Gräsklipp, trädgårdsavfall eller halm håller fukten kvar i soljorden.

Soljorden kan också myllas ner som gödning för krukväxter.

4. Samla matrester igen

Skörda och laga mat på det du odlat i din solkompost. Låt sedan stjälkar, skal och överblivna blad bli början till en ny solkompost. Kretsloppet är slutet.

Mer om Bengts gröna arv

Sedan intervjun gjordes har Bengt Flärdh tyvärr gått bort. Han blev 94 år.

Reportaget publiceras i samråd med Bengts familj som gärna vill att hans önskan att berätta om metoden för många blir uppfylld.

Om du vill veta mer om solkompost drivs Bengts facebookgrupp Kretsloppskomposten vidare av hans familj. Där finns gruppmedlemmar med erfarenhet av solkompost som kan ge tips och råd.

Information finns också på hemsidan solkompost.se