Prischock på fjärrvärme – här är det dyrast och billigast i landet

I vinter blir det dyrare att hålla värmen inomhus. I alla fall för hus med fjärrvärme vars priser har rusat i höjden enligt en ny rapport. Dyrast är det i Nordanstig i Hälsingland.

Uppdaterad: 2024-09-19

Ett element med sedlar och en spargris på. — I vinter blir det dyrare att värma upp bostaden för många i Sverige på grund av kraftigt höjda fjärrvärmepriser. Foto: Istock

Fjärrvärmepriserna har på ett år ökat med över 20 procent i 79 av landets 290 kommuner, och över 30 procent i 23 kommuner. Genomsnittet för landet är 15,2 procent.

Beräkningen görs av Nils Holgersson-gruppen, som drivs av Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Varje år kartlägger de ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
I den “förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp samt el och uppvärmning.

– Årets siffror innebär ett rekord i prischock. När vi presenterade fjärrvärmesiffrorna förra året pratade vi om den högsta höjningen i Nils Holgersson-rapportens snart 30-åriga historia. Då låg höjningen på i genomsnitt 7,8 procent. I år ligger snitthöjningen på hela 15,2 procent. De här höjningarna svider rejält i landets plånböcker, säger Joachim Höggren, ordförande för gruppen.

920 kronor mer

Han menar att de kraftiga prisökningarna kan leda till minskat intresset för fjärrvärme som uppvärmningsalternativ.

Rapporten visar också att skillnaden mellan kommunerna ökar. I den dyraste kommunen Nordanstig är priset 1 517,2 kronor per megawattimme och i den billigaste, Luleå, är priset 662 kronor per megawattimme. Det är en skillnad på drygt 920 kr i månaden för att värma upp typlägenheten i den billigaste och dyraste kommunen. Förra året var samma siffra drygt 670 kr.

Vissa fjärrvärmebolag äger nät i många kommuner, vilket gör att deras prissättning
får stor påverkan. Bland de bolag som äger nät i fler än fem kommuner är Nevel det bolag som höjer mest, med i snitt 27,4 procent, följt av Adven Sverige och Solör Bioenergi på 25,5 respektive 19,4 procent.

Jonas Eriksson på Adven Sverige, menar att årets höjning är unik på grund av läget på energimarknaden. Och att det är svårt att jämföra rakt av då förutsättningarna ser så olika ut vad gäller typ av bränsle, storlek på nätet, tillgång till spillvärme, med mera.

Både han och Pär Westborg på Solör Bioenergi pekar på kraftigt ökade kostnader för bränslet till fjärrvärmeverken, då det har uppstått en brist på biobränslen.

Brist på bränsleflis

En viktig orsak är att Ryssland före invasionen av Ukraina var en stor flisleverantör till Europa, men den marknaden stängdes när sanktionerna infördes mot rysk import. Det tillsammans med ökad efterfrågan på biobränslen på grund av klimatomställningen i EU mer än tredubblade priserna. Andra faktorer är minskad mängd restprodukter från byggindustrin på grund av minskat byggande, och höjda priser på EU:s utsläppsrätter för avfallsförbränning.

Joachim Höggren på Nils Holgersson-gruppen, tycker att både kommunala och privatägda fjärrvärmebolag måste se över sin prissättning.

– Siffrorna visar att det är orimligt stora skillnader mellan kommunerna. Och när skillnaderna är så stora och svåra att förstå ligger det nära till hands att undra hur priserna kan motiveras? Med tanke på att det här rör sig om bolag som befinner sig på monopolmarknader tycker jag det är väldigt allvarligt, säger han.