Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 16 juni

Svunnet Sverige: Bondgården räddade Evert Taube från flaskan

Vingklippt, trasig och allt för glad i flaskan. Det var med döden i hälarna Evert Taube kom till Ängö gård – där han skrev sina allra vackraste sommarvisor.

 ”Visst måste den svenska sommaren ha funnits innan Evert Taube, men hur såg den ut?” frågades sig Bo Strömstedt som var chefredaktör Expressen. Här är viskungen under inspelningen av filmen Sjösalavår 1949.
”Visst måste den svenska sommaren ha funnits innan Evert Taube, men hur såg den ut?” frågades sig Bo Strömstedt som var chefredaktör Expressen. Här är viskungen under inspelningen av filmen Sjösalavår 1949. FOTO: KG Kristoffersson, Sjöberg Bildbyrå

Läkarens dom var hård:

”Om inte Taube slutar dricka och börjar motionera, kan det där trycket för bröstet innebär slutet på både liv och karriär.”

Ord och inga visor, alltså.

Men också ord som i slutänden skulle resultera i några av de finaste visor han någonsin skrev.

För Axel Evert Taube, född i skuggan av Vingas fyr den 8 maj 1890, var kanske aldrig en större diktare än när han 1942 for till Bohuslän och fick uppleva sommaren som aldrig säger nej.

Så fick Tuabe inspiration till ”Invitation till Bohuslän”

Än en gång hade han tvingats lapa välling efter att febersjuk blivit ”upptvingad” på scen i Göteborg. Än en gång kände han sig vingklippt och trasig, riden av nattliga maror, drabbad av dåligt självförtroende, hostig, astmasjuk och alltför glad i flaskan.

Men hjälpen fanns närmare än han själv trodde.

Av vännen Ernst Salén fick han tips – eller kanske snarare en order – att bege sig till Bohuslän. Professorn hyrde på Flatön utanför Orust och kunde ordna inackordering hos en rekorderlig bondefamilj på gården Ängön.

Läs även: Alice Tegnér skrev bardomens älskade melodiskatt

 Evert Taubes karta över Flatön. "Krysset är Ängö gård", skriver han längst ned. Den handritade kartan följde med ett brev hem till Astri.
Evert Taubes karta över Flatön. "Krysset är Ängö gård", skriver han längst ned. Den handritade kartan följde med ett brev hem till Astri. FOTO: Arkiv

Taube insåg allvaret, men kunde ändå inte låta bli att dikta en gladlynt ”Invitation till Bohuslän”:

”Men bjud farväl i Göteborg åt Bacchus

ty här blir mjölk och fisk

din dryck och spis”

Och så blev det.

 Älskade Astri. Så skriver Evert Taubes på teckning som följer med ett brev till hustrun februari 1944.
Älskade Astri. Så skriver Evert Taubes på teckning som följer med ett brev till hustrun februari 1944. FOTO: Arkiv

Lappar på köksbordet ett gott tecken

Poeten från Stockholm sov visserligen till klockan ett varje dag, men han fick å andra sidan en nytändning i sitt diktande.

Det såg man på den inåtvända blicken och de små lappar som i gryningen låg på köksbordet när värdparet Anders och Hulda Johansson skulle ut och mjölka.

På professorns order serverade husmor väl tilltagna portioner av den rejäla husmanskosten. Taube återvann sakta hälsan och framåt senhösten mottog hustrun Astri en tuschteckning med en bukett liljekonvaljer, fem kycklingar, två höns, tre kaniner och tusen kyssar.

Julmaten kom från Ängön

Kräken var förstås fortfarande kvar på Ängön, men förutbestämda för det taubeska vinterskafferiet i storstan:

”På gårdsplanen hoppar dina vita kaniner och dina feta höns (det är gödda höns som inte värper). Från en annan gård får vi fem stora kycklingar och julfisken har jag tingat – får se hur det går.

Här är sådär lantligt smånätt som i barnböcker med små välskötta gårdar, kyrka, skola och klockarfar, handelsbod, postiljon, fiskare, drängar och fullt med snälla barn som alla är vackra och artiga och mycket välklädda.

Här är små pigga halvnorska hästar och fåren beta på ängarna uppe i bergen där det är små mjuka ängar med stora cypresser och små martallar ikring.”

Taube attackerad av tjuren

Jodå, det luktar Vals på Ängön, ingen tvekan om det. Ni vet visan där lillkalven kesar och Taube, i de ofta glömda slutraderna, simmande flyr från en tjur som attackerar hans röda skjorta på stranden.

Taube tar incidenten med självironi och citerar två unga flickor som fnissande bevittnat hans pinsamma reträtt:

”Tänk vad han var rädd

Sam som en padda

och såg du, Margret

vad han var fet?”

Mår som en prins

Däremot är han oroad över att Astri låtit så förkyld i telefon. ”Glöm inte att varmt citronvatten botade mej sist. Tag lite jodvatten, det är bra mot slem och är nyttigt. Vi får för lite jod i maten” predikar han och berättar i nästa andetag att han själv mår som en prins i en bagarbod:

”Jag känner mig redan lite gödd, är kolugn och sover i 12 timmar utan att vakna och hosta. Detta beror på maten och friluftsvandringar. Jag arbetar bra. Och älskar Dig! ”

Läs även: Svenskarna bakom Elvis världshit

16-åriga Karin inspirerade Taube

”Friluftsvandringarna” skedde ofta i sällskap med den 16-åriga lilltösen på Ängöns gård – Huldas Karin. Relationen var som sig bör mycket kysk, men den 52-årige kvinnokarlen blommade som vanligt ut i närheten av en skön musa.

Det var Karin som först fick läsa originalet till Min älskling du är som en ros. En dag när hon städade låg ett annat verk, Brudvals, på Taubes skrivbord. Han talade också i breven till Astri om en ny bok, Kustbröder, som ska bli det arbete med vilket han ”slår igenom” – ännu ett av många verk som aldrig blev av.

Bland alla dem som faktiskt blev av. Speciellt den här sommaren.

Det var Huldas Karin som ledde honom till skogsbrynet där ormbunken riste sin ringlade topp. Men till Malö strömmar gick han ofta vandra ensam. Där blev han vän med handelsman Gustaf Johansson, som retsamt kallas Flink på grund av sin saktfärdighet, men till skillnad från bönderna har tid för lite intellektuellt prat.

När Taube fick se Maj på Malö

Flink var nykterist och det passar Taube bra just nu. Dessutom läste han tjocka romaner och hade en praktfull utsikt genom sitt skyltfönster.

– Har du sett Maj på Malö? sa Flink en dag.

– Nej, jag har inte sett Maj på Malö. Jag har ju mycket annat att göra också.

– Ja, men se Maj på Malö. Åh, Maj på Malö

Och så lösgjorde hon sig ur diset, roende sin lilla eka mot Stätte brygga som den starkaste fiskargubbe.

Taube blyg för att prata med Maja

Legenden säger att Taube kastade ner de första raderna på Flinks immiga ruta. Sannare är kanske lillasyster Ella Strömbergs påstående att Taube var för blyg för att någonsin tala med Maj. När visan följande år dök upp i radion, kom det som en chock för familjen.

– Och det där med ”blåögd och brun” hade han fått om bakfoten precis, menade syster Ella.

– Maj var ju grönögd. Men vacker var hon, det stämmer. ”Ä de e docka eller ä de e levande varelse?”, frågade en gubbe, när Maj var liten.

– Det kom folk från USA för att träffa henne.

Flatön inspirerade Taube

Flatön födde nya rader, nya rim. Framåt hösten var batterierna åter laddade och Taube som pånyttfödd.

Förnöjt traskade han längs strandkanterna, medan hösten fick björkarnas toppar att börja brinna. Visorna som nu flödade ur hans penna tillhör utan tvivel hans mest inspirerade.

Så blev visorna en förbannelse

Taube skulle återvända till Bohuslän de följande somrarna. Men från och med 1950 ändrade skildringarna tonläge. Nu var det en annan Taube som talade.

Han var gäst hos dottern Ellinor och hennes familj som bodde i ett torp i trakten. I ett brev till Astri klagade han över hur hans visor blivit till en förbannelse i bygden:

”Förr kostade det 50 öre att bli rodd över Malö strömmar, nu kostar det fem kronor. Hulda tar inte emot, man måste skriva och beställa tid och handelsman Flink, sade hans bror skeppare Johansson i Långevik, har blivit ett valutasvin, han är för fräck. Det kostar pengar att lägga till vid bryggan.”

Korna mjölkade till Taubes

Men folkets kärlek hade han slutligen fått. Bland de eftersända breven från Astri fanns ett från kvinna vid namn Rosa. Hon skrev att hon alltid tyckt att hon ”hetat som en ko”, men att Taubes Rosa på bal hade återupprättat hennes namn.

Och en lycklig bonde berättade att kreaturen aldrig mjölkat så bra som till Taubes skivor:

”Speciellt tycker de mycket om Rönnerdahl och Hudas Karin.”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen