8 skäl till att hela landet behövs

"Om 30 år bor det fem miljoner invånare i Storstockholm medan andra delar av landet töms på folk och blir ekonomiska "skräpytor" - Kjell A Nordström.

Ekonomen och författaren Kjell A Nordström tog till storsläggan med sitt uttalande och har fått både skäll och mothugg på sociala medier efter det.

Vi tar hand om debatten och visar här åtta skäl till varför stad och land kommer fortsätta att vara beroende av varandra. Du kan säkert komma på fler?

1. Maten kommer från landsbygden

Inomhusodling i näringslösning och med konstljus är hett just nu, men handen på hjärtat: Det finns en anledning till att maten vi odlar odlas på åkrar.

Stockholm stad delade nyligen ut ett innovationspris till ett företag i förorten Hammarbyhöjden. Företaget odlar basilika i en källare, en odlingsmetod som närmast kan liknas vid betydligt mer ljusskygga odlingsverksamheter men då rör det sig om andra örter och andra kilopriser.

Maten kommer garanterat att komma från landsbygden, också om 30 år.

2. Hur många flyttar egentligen till stan?

Enligt Statistiska centralbyrån pågick den stora flytten från landsbygd till stad mellan 1870 och 1970, grovt räknat. Landsbygdsbefolkningen, räknat i absoluta tal, minskar idag inte längre.

Forskare vet hur det såg ut historiskt, men framtidsforskning är inte någon exakt vetenskap – utan en mer eller mindre kvalificerad gissning. Andelen av befolkningen som bor i en tätort ökade från 80 procent år 1970 till 85 procent 2010, med tätort menas en ort med över 200 invånare.

3. Kris för vissa Stockholmares identitet utan lantisar

Lägenhet i centralt läge, krypavstånd från krogen och möjlighet att köpa en ny märkeströja klockan sju en söndagkväll. "Alla vill ju bo i stan!". Du har säkert hört det där argumentet hundra gånger. De som hellre påtar i trädgården, mekar i garaget eller har häst – för dem är ju en tvåa i stan en mardröm.

Storstadsidentiteten skulle falla sönder för storstadsbefolkningen utan rallyintresserade värmlänningar att förhålla sig till – och 99 procent av stockholmarna hänger ju faktiskt inte på inneställen på regelbunden basis.

4. Elektriciteten produceras i glesbygden

Sveriges produktion av el kommer främst från vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften står för drygt hälften av all el som förbrukas i landet – och den absoluta majoriteten av kraftverksdammarna ligger i norra Sverige.

5. Hög produktivitet i norr - statlig satsning i Stockholm

Sveriges mest produktiva kommuner är Jokkmokk och Bjurholm, här är nämligen produktiviteten per anställd högst. Nynäshamn, på fjärde plats är den första kommunen i Storstockholm när man tittar på produktivitet. Stockholms kommun är på 19:e plats, trots alla banker och de stora statliga satsningarna i form av myndigheterna där.

Måttet bruttoregionalprodukt per anställd och kommun hos Statistiska centralbyrån ger en ny bild av Sveriges ekonomi och vattenkraft, gruvdrift och skogsbruk förtjänar betydligt högre status. Tillväxten i Stockholms län är, för övrigt, i linje med siffrorna för Värmland.

6. Vad vore svensk humor utan lantisarna?

Stefan och Krister, Uti bôgda och Galenskaparna. Listan på folkkära humorgrupper med fötterna djupt förankrade i lagårdsstövlarna kan göras längre – utan landsbygden skulle svensk humor inte vara sig lik. Ja, skulle den ens finnas?

7. Långa listan på lantisar i landslagen

När Tre kronor, Sveriges landslag i ishockey, samlade de största stjärnorna i World cup – då var hälften av spelarna från små byar på landsbygden. Småorterna får fram många av de stora stjärnorna.

Skidåkarna Charlotte Kalla från Tärendö i Pajala och Stina Nilsson från Malung är ytterligare exempel – listan kan göras lång.

8. Integrationen går lätt på landsbygden

Det har rapporterats om många integrationsprojekt som har lyckats på landet. På många små orter spelar föreningslivet en stor roll och de har i flera fall lyckats bra med att få in nyanlända i samhället. Gräsholma i Södra Småland och Siljansnäs i Dalarna är två goda exempel.