Trafikverket pausar nedsläckningen på landsbygden

Det senaste avsnittet av SVT:s ”Uppdrag granskning” väckte starka känslor. Det handlade om att Trafikverket planerar att montera ned tiotusentals äldre vägbelysningsstolpar, framför allt på landsbygden. Bland annat i Albacken i Jämtland, som är en levande by med inflyttning av unga som startar företag och renoverar hus.

– Vi vill inte bo i en mörk by, säger My Jönsson som flyttade hit för sex år sedan, till SVT.

Dessutom visar ”Uppdrag granskning” att beslutet att montera ned de 22 stolparna i byn saknar underlag och att Trafikverket varken besiktigat dem eller vet hur gamla de är. Byborna är kritiska att beslutet fattats över deras huvuden. 

Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, tycker att det är viktigt att förbättra dialogen med kommuner och berörda byar.

– Det är inte rimligt att åka ut och ta ner belysning utan att ha haft en dialog med dem som bor där, säger hon.

Nu backar Trafikverket delvis och skriver i ett pressmeddelande att ”processen för vägbelysningen behöver förbättras”, och under tiden kommer ingen belysning att tas ner om den inte är en trafik- eller elsäkerhetsrisk. 

Trafikverket vill få en bättre dialog med berörda kommuner och byar och ”ta ett större ansvar för att säkerställa en fördjupad dialog med kommunerna och deras invånare och tillsammans hitta olika lösningsalternativ.”

Paus till hösten

Hur lång pausen för nedmonteringen av vägbelysning blir är inte klar ännu. Troligen några månader.

– Vi borde vara igång till hösten igen, säger Maria Krafft.

Verket har fått hård kritik från landsbygdsbor och även organisationen Hela Sverige ska leva för att landsbygdens vägar drabbas hårdast av nedsläckning.

– De ekonomiska beräkningsmodellerna är inget neutralt underlag utan leder alltid till att landsbygderna drar det kortaste strået, säger Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige ska leva.

Efter behov

Trafiksäkerhetsdirektör Maria Krafft betonar att Trafikverkets beslut utgår från kriterier som tagits fram tillsammans med SKR, Sveriges kommuner och regioner, och VTI, Statens väg- och transportsforskningsinstitut.

– Trafikverkets främsta uppgift när det gäller belysning är att säkerställa trafiksäkerheten på det statliga vägnätet. Det innebär att det blir mer belysning där det finns stort behov. Till exempel där det finns många cyklister och gående, som starkt trafikerade korsningar, trafikplatser och busshållplatser.

Vägbelysning som inte uppfyller Trafikverkets kriterier om trafiksäkerhet, utan mer handlar om trygghet och trivsel, är kommunernas ansvar, menar hon. 

Tung trafik

Kommunernas uppdrag är bredare och omfattar belysning för trygghet i gångtunnlar, bostadsområden och även i byar ibland. 

Men för invånarna i byarna, som står inför att förlora vägbelysningen, handlar det främst om trafiksäkerhet. Som i Albacken i Jämtland där tung trafik kör genom byn på en väg som saknar vägren och där det vintertid mörknar tidigt.

– Det är ju bara att kasta sig i diket om det kommer en bil här. Jag kanske kan göra det med hundarna, men om man går med rullator blir det svårt, säger My Jönsson till SVT.