Fyra exempel på flyktingstöd som får landet att leva

Folkligt ägande och moderna, lokala utvecklingsgrupper på landsbygden är den nya folkrörelsen, i nivå med 1800-talets arbetar- och nykterhetsrörelse. Det skrev jag i min förra krönika. Självklart borde jag också ha nämnt väckelserörelsen, påpekar bland annat läsaren Per Helmerius.

”Väckelserörelsen är den rörelse som har flest byggnader kvar på landsbygden efter sin stora tid på just 1800-talet”, skriver Per Helmerius.

Apropå gamla och nya folkrörelser. Många orter har visat en kreativitet i flyktingmottagandet som ytterligare befäster landsbygdens förmåga att få saker och ting gjorda. Här är det verkstad som pågår.

Sportskolor och utflykter

Landsbygdsnätverket genomförde under hösten 2015 en enkät för att få in uppgifter om hur asylsökande och andra nyanlända togs emot på landsbygden. Häromveckan släpptes resultatet. Ett 80-tal svar redovisas där lokala krafter arbetar med allt från boende till språkundervisning och fotboll.
Jag saxar några exempel:

1. Mora

Sollerö IF har startat seniorfotbollen igen efter fem år utan lag, tack vare tillskottet av spelare från flyktingförläggningen i Gesunda.

2. Backe

Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid bedriver språkkafé en gång i veckan för asylsökande.Fjällsjö Framtid har också förmedlat ett 10-tal praktikplatser för asylsökande i byn.

3. Brålanda

Projektet KulturCafé tar emot smågrupper som jobbar med språk och olika frågor. En del sitter och pratar om praktikplatser, andra om svenska traditioner. Ibland har kaféet ett tema för alla och det händer att ortsbor hyr buss, gör utflykter och har lektion i allemansrätt.

4. Höganäs

Det finns ett språkkafé, en sportskola där man får prova på verksamheter i det lokala föreningslivet, en flyktingguide där man skapar information som bygger på önskemål från flyktingar och en jobbmatchning för att skapa praktikplatser tillsammans med näringslivet. Svenska kyrkan och flera föreningar samverkar.

Ett sätt att säkra skolorna

Den här typen av insatser kan naturligtvis inte ersätta de tunga samhällssatsningar som krävs i form av nya resurser till skolan och bostadsbyggande. Men varaktig integration kan heller inte skapas utan möten mellan människor i vardagen. Det handlar för många mindre orter också om ren självbevarelsedrift.

Flera byskolor har kunnat säkra fortsatt verksamhet åtminstone något år tack vare flyktingbarn. Framsynta kommuner borde här se en möjlighet att säkra en skolform som ständigt hotats de senaste decennierna. Även lanthandlare har fått en vitamininjektion av nyanlända som ökat omsättningen.

Det spekuleras från och till om ”periferins” problem i Sverige. Ja, just det. Detta förklenande uttryck om landsbygden användes av en utredare i en SVT-intervju nyligen. Man viftar med kommunsammanslagningar som en åtgärd. Men som Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva, sa i en Land­intervju nyligen:

– Det spelar ingen roll var man sätter gränserna, det blir inte fler folk för det. Satsa i stället på enklare regelverk, samverkan mellan kommuner och modern infrastruktur.

Spelplanen förändras snabbt i världen. Människor som söker en fristad i Sverige undan katastrofer av olika slag kan bli en jätteresurs för landsbygden på sikt.