En undersökning från 2016 av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att konstgräsplaner är den näst största källan till mikroplast i haven. Då handlade det om cirka 2 000 ton gummigranulat som spreds varje år från Sveriges drygt 1 300 konstgräsplaner.
Bara vägtrafiken släpper ut mer, nämligen cirka fem gånger så mycket som konstgräsplanerna. Dessa utsläpp beror i första hand på däckslitage.
Läs också: Svenskt trä kan ersätta plastpåsar
Mikroplast hamnar i fiskar
Enligt Naturvårdsverket är den typ av gummigranulat som används i konstgräsplaner så små, 2-3 mm, att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön och så småningom hamnar i havet.
Fiskar och andra havslevande djur får i sig dessa små partiklar i tron att det är föda. Partiklarna bryts inte ner i matsmältningsorganen, utan orsakar stora problem för organismen.
Forskare misstänker också att plastpartiklarna kan knyta till sig miljögifter. Detta drabbar både de djur som råkar äta dem och individer som står högre upp i näringskedjan, till slut människan.
Läs också: Kläder som sprider plast
En plan mot mikroplasten
Naturvårdsverket har nu tagit fram en vägledning till alla som ansvarar för skötsel av konstgräsplaner.
Till exempel bör den som sköter en konstgräsplan ordna särskilda ytor för bortplogad snö på så att granulat inte kan nå vattendrag. I stället ska det samlas upp och läggas tillbaka på planen eller skickas till avfallshantering.
Ett annat sätt är att skapa särskilda platser där spelare kan borsta av sig så att granulat kan samlas upp.
Naturvårdsverket rekommenderar nu alla som ansvarar för underhåll och skötsel av en konstgräsplan att ta fram en plan för att minska miljöpåverkan.
Källor: Naturvårdsverket, havet.nu, IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs också: Bort med mikroplast ur badrumsskåpet
