Fascinerande fakta om den älskade domherren

Domherrens karakteristiska kännetecken

Domherren är en relativt stor fågel, om man jämför med många av småfågelkompisarna. Översidan på huvudet, vingarna och stjärten är svart med en blåaktig glans. Den har ett vitt tvärband över vingen, grå rygg samt är tydligt vit på gumpen. Hanen är tydligt färgad i rött på huvudets sidor och på bröstet, honan är blekare i färgerna och har en nästan gråbrun färg. Näbben är karakteristisk med en kort och tjock profil och en välvd övernäbb. Viktigaste kännetecken: hanen är klarröd på bröstet, medan honan är gråbeige.

Domherren bygger bo i barrskog

Häckar i skog, framför allt skog med granar, i alla svenska landskap. Boet byggs av klena grenar, mossa och rötter och ses ofta i granar och häckar och fodras med gräs och fjädrar. 

Häckningstid för domherre

Lever ganska undanskymt i skogen under häckningstid, men kommer fram på höst och vinter när den letar mat. Domherren lägger fyra till sex ägg per gång och ruvar två till tre gånger per år med en ruvtid på cirka 13 dagar. Ungen matas av både hona och hane och ungen stannar i boet i dryga två veckor. En domherre kan börja få egna barn vid ett års ålder och beräknas kunna leva i cirka 18 år. 

Det äter domherren

Äter frön, bär och knoppar. Även insekter på sommaren. Är mer skygg under de varmare månaderna men lockas gärna fram till fågelmatningen med solroskärnor och frön.

Så låter domherren

Locklätet (hela året) ett mjukt ”djuu”. Sången (vårvinter och vår) lågmäld, gnisslig och trevande med inflätade lockläten och en del härmningar. 

Flyttar domherren?

I huvudsak stannfågel. Några flyttar till Danmark och i sällsynta fall ännu längre söderut. Man räknar med att det finns någonstans mellan 250 000 och 500 000 domherrar i Sverige årligen. 

Vilken grupp tillhör domherren?

Tillhör gruppen finkfåglar och är därmed släkt med bland annat bofink, steglits, stenknäck, korsnäbbar och tallbit. Domherren beskrevs första gången 1758 av Carl von Linné. 

Populär burfågel på 1700-talet

Domherre hölls ofta förr ofta som burfågel på grund av sin förmåga till härmningar i sången. I Tyskland på 1700-talet lär det ha förekommit ”sångböcker” för att lära upp domherrar med flöjter och visslingar. 

Varför heter det domherre? 

Namnets ursprung är omtvistat. Enligt Svenska Akademiens ordbok har fågelns svarta hjässa liknats vid kapuschongen på en prästkåpa, och domherre var förr det svenska namnet på speciella präster vid katolska domkyrkor. Av många anses namnet domherre vara ett lånord från tyskans "doemher". Ett äldre namn på domherre är rödbröst, ett namn som förklarar sig själv.

Domherrar från Ryssland

Vissa höstar/vintrar kommer domherrar på besök österifrån, troligen främst Ryssland. De ser likadana ut som våra, men locklätet har en sprucken och hes ton.