Sandra, 24, fick en stroke: Plötsligt small det bara till

För Sandra finns ett liv före den 8 september 2012 och ett efter denna ödesdigra lördag.

Att hon som ung, frisk och vältränad skulle få en stroke fanns inte i hennes medvetande.

Men det otänkbara inträffade.

– Jag var ute och gick med hunden när det hände. Det var väldigt obehagligt att plötsligt inte kunna se klart och allt bara snurrade, säger Sandra, som tack vare att hon kunde hålla i sin hund lyckades ta sig hem där pojkvännen väntade.

Trodde på överansträngning

På sjukvårdsupplysningen trodde de att hon drabbats av överansträngning i ögonen och rekommenderade henne att kontakta en optiker.

Men knappt hade de hunnit börja leta efter en optiker förrän de återkom från sjukvårdsupplysningen och uppmanade henne att uppsöka närakuten.

– Men när jag berättade att jag dessutom hade fått en jättemärklig smärta i bakhuvudet tyckte de att jag skulle åka raka vägen till den riktiga akuten, säger Sandra, som trots allt som hände i hennes kropp höll sig lugn.

– Jag tyckte inte att jag hade någon anledning att oroa mig. I princip fungerade allt förutom mina ögon vilket så klart bekymrade mig, men eftersom de sagt att det antagligen var överansträngning så fanns det ingen anledning till panik.

Tydde på hjärnskada

På akuten konstaterade läkarna att hon saknade förmåga att centrera pupillerna vilket tyder på en hjärnskada.

– Jag kastades upp på en brits, de satte nålar i armvecken och jag fick en akutknapp om jag skulle bli sämre. Då var jag helt chockad, säger Sandra.

Efter att de tagit EKG, ryggmärgsvätskeprov och gjort en skiktröntgen av hjärnan utan att hitta några avvikelser lugnade läkarna ner sig och sa att Sandras symtom troligtvis berodde på ett migränanfall eftersom hon inte uppvisade de klassiska symtomen vid en stroke – halvsidesförlamning och talsvårigheter.

– I och för sig tyckte jag att mi­grändiagnosen lät långsökt men var samtidigt glad över att bli utskriven, säger Sandra.

Akuten ringde

Men knappt hade hon hunnit vingla ut till taxin, yr som hon var, innan de ringde från akuten och sa att hon måste komma tillbaka.

– Då hade en ny läkare tittat på min journal och hon tyckte inte alls att det såg ut som mi­grän.

Läkaren lade in Sand­ra och dagen efter gjordes en magnetröntgen där man upptäckte fem proppar på lillhjärnan och i thalamus.

– Min stroke orsakades av att kärlen drog ihop sig vilket resulterade i syrebrist i hjärnan.

Skulle lösa propparna

Hon fick blodförtunnande läkemedel för att lösa upp propparna. Men varför hon, som var så ung, drabbades av en stroke är inte helt klarlagt.

– Antingen beror det på det medfödda hål jag har mellan hjärtats båda förmak eller på ett kraftigt mi­gränanfall som strypt syretillförseln i hjärnan.

Hur reagerade du på beskedet om att du fått en stroke?

– Jag hade jättesvårt att ta det till mig eftersom jag mådde ganska bra. Jag kände inte alls igen mig i diagnosen.

Hon skrevs ut med stränga order om att undvika hårda smällar och kontaktsport.

Livslusten har hjälpt

Sandra skrattar gott när hon berättar och just skrattet och livslusten har varit det som hjälpt henne många gånger när det känts tungt.

Hennes familj turades om att vara hos Sandra på dagarna. Själv var hon så trött att hon i stort sett bara sov.

Efter fyra veckors sjukskrivning utan någon förbättring började Sand­ra få panik och ångesten låg på lur, för hur skulle hon orka gå tillbaka till jobbet som jurist när hon knappt orkade sträcka sig efter fjärrkontrollen?

Tack vare envisa föräldrar som tjatade lyckades hon få tid på hjärnskaderehabiliteringen.

Där togs hennes symtom på allvar och hon blev snabbt allt bättre. Hon fick dessutom redskap för att kunna hantera den hjärntrötthet som är typisk för den som drabbats av en stroke.

Blir lätt trött

Fortfarande blir hon lätt trött och än så länge jobbar hon 75 procent men målet är heltid. I stort sett kan hon leva precis som vilken frisk 28-åring som helst.

– Så länge jag tar hand om mig, äter regelbundet och sover, minst tio timmar per natt, och inte stressar så har jag inga men alls. Faktum är att jag sprang ett femkilometerslopp i höstas.

Men hon är besviken på vården som hon menar överlag nonchalerar unga personer med stroke.

– Det är inte meningen att man ska behöva kämpa för att bli tagen på allvar.

Därför har Sandra startat en hemsida för unga strokedrabbade med råd om var de kan få hjälp.

– Det är många som hört av sig och vi delar samma historia av att inte bli lyssnade på. Så får det inte vara. Vi har rätt att få bra vård hela vägen.

Sex symptom på stroke – så vet du

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Vanliga symptom på en stroke är:

1. domningar eller förlamning i ansikte, armar och ben, ofta bara i ena kroppshalvan.


2. svårigheter att tala.


3. svårt att förstå vad andra säger.


4. synstörningar.


5. svårt att gå.


6. yrsel.


7. kraftig huvudvärk.

Allt fler unga drabbas

Tendensen är tydlig – hjärninfarkt går ner i åldrarna. Även om stroke är betydligt vanligare bland äldre är 20 procent av alla som drabbas i arbetsför ålder. Några hundra personer under 35 år drabbas årligen av hjärninfarkt.
– Stroke minskar hos dem över 70, men vi ser inte samma positiva utveckling i den yngre åldersgruppen, snarare tvärtom, vilket så klart är bekymmersamt, säger Hélène Pessah-Rasmussen, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Även om hon inte vill tala om en dramatisk ökning så är det en oroande trend att alltfler yngre, främst kvinnor, tycks drabbas.

En förklaring kan vara att fler unga kvinnor röker men även övriga traditionella riskfaktorer tycks spela roll hos strokepatienter under 35 år. Bland unga som drabbas av stroke är kritiken massiv mot vården som man menar inte tar symtomen på allvar.

– Om en ung patient kommer in med akuta neurologiska symtom är inte stroke det man alltid tänker på i första hand, särskilt om patienten inte uppvisar de vanligaste strokesymtomen som halvsidig förlamning eller språklig störning. Det är dock viktigt att man alltid överväger strokediagnos hos alla patienter med akuta neurologiska bortfallssymtom, oavsett ålder, säger Hélène Pessah-Rasmussen.