Oväntad koldioxidbov i våra soppåsar

Det vi slänger i soppåsen hamnar i förbränningsanläggningar och leder till utsläpp av koldioxid. Nu visar en djupanalys som gjorts av våra soppåsar att olika typer avfall orsakar olika stora utsläpp. Bakom projektet står Avfall Sverige, Klimatledande Processindustri och Renova. Syftet är att ge ett underlag för effektivare sortering och en minskad andel fossil plast.

Borde återvinnas

Resultatet visar att nära 43 procent av koldioxidutsläppen vid sopförbränning kommer från olika plastförpackningar som egentligen skulle ha hamnat i containrarna för återvinning istället för i soppåsen. 

Blöjor, som inte omfattas av producenternas återvinningsansvar, står för 6-9 procent av utsläppen och textilier för 3-8 procent. Men en tredje kategori förvånade forskarna lite, nämligen mjölk- och juiceförpackningar som visade sig stå för en ganska stor del av utsläppen.

– Vi blev lite överraskade över att upp till 25 procent av de totala CO2-utsläppen som genereras av förbränningen av pappersförpackningar har fossilt ursprung, vilket pekar på de plastfilmer som används som vätskebarriärer i vissa pappersförpackningar, säger Mar Edo, projektledare på RISE.

Plasten blir till energi

Andelen fossil plast I "vätskeförpackningarna" varierar, mellan 8-21 procent, beroende på innehållet och krav på bland annat livsmedelssäkerhet.

Om man istället lägger mjölk- och juicetetrorna i containern för återvinning, blir resultatet bättre. Då hamnar de på ett pappersbruk där plastskiktet i en process avskiljs från kartongen. Restplasten omvandlas till energi för pappersbruket och kartongen till ny pappersmassa.

Samtidigt står avfallshanteringen för en ganska liten del av Sveriges totala utsläpp, två procent - och har minskat med  77 procent sedan 1990. Mest på grund av minskningen av "öppna soptippar", deponier, varifrån växthusgaser läckte ut.