Kvinnorna under andra världskriget: Giv akt, Ingegerd!

Visst var det en del kvinnor som tog språnget ut i det civila arbetslivet när männen var inkallade men det var inte där jämställdheten tog de största kliven.

– Det hade funnits en och annan kvinna på de civila arbetsplatserna förut men inte inom det militära. Där hade de varit helt utestängda, säger Fia Sundevall, doktorand vid Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet.

Innan kriget bröt ut bildade kvinnoorganisationer från alla läger Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté. Från de politiska partiernas kvinnoförbund, Fredrika Bremerförbundet och Lotta-rörelsen, till Husmodersförbundet och Slöjdlärarinneföreningen – alla hade de första världskriget i färskt minne och ett starkt engagemang som vuxit fram under rösträttskampen. 

Tillsammans skapade de ett register som lämnades över till regeringen 1939 med namn på frivilliga kvinnor som ville göra sitt för fosterlandet. I stort sett ingen sa nej. På många orter var uppslutningen nära 100 procent.

Kunde bli skjutna

När kriget väl var ett faktum organiserades även frivilliga kvinnor inom försvaret av Beredskapskvinnornas Centralkommitté, med omkring 400 lokalavdelningar spridda över landet.

– De flesta tänker nog inte på att vi har haft fler kvinnor som engagerat sig i försvar och krig än i fred. Svenska Lotta-rörelsen är till exempel en av de största kvinnorörelser vi haft, säger Fia Sundevall.

Kvinnorna välkomnades av militären, det var bra för männens stridsmoral om damerna också var med.