Svenskättlingarna flydde från Estland

Svenskättlingarna tvingades fly från Runö i Estland 1944. Ön där de och deras förfäder bott i 600 år. Med sig till moderlandet hade de en uråldrig svensk dialekt.

Uppdaterad: 25 juli 2024

Den 4 augusti 1944 körde 30-årige Jakob Gran med häst och vagn från Runös västra strand tillbaka till hemmet i byn mitt uppe på ön.
Han hade bråttom. Ute på vattnet väntade den tremastade motorseglaren Juhan på att ge sig av till Sverige med 178 Runöbor, inklusive Jakob och hans familj och släktingar.
Inget utom mat och kläder kunde de få med sig på flykten. Båten var redan full av estlandssvenskar från andra öar och tiden var knapp.

Hot från två håll

Samma dag skulle skeppet lätta ankar och lämna Rigabukten. Runöborna fruktade dels den sovjetiska krigsmakten som ryckte fram på Baltikums fastland och dels att de skulle tvångsmobiliseras av tyskarna, som ännu höll ön.
I mer än 600 år hade Runö, en enslig liten ö mellan Estland och Lettland, haft svenskättad befolkning. Men denna dag tog epoken slut.