I säsong:
Folklivsscen i gammal stuga med familj kring bord och eldstad
Mycket är sig likt. Fast numera är det nog inte så många barn som leker dra kavel, ett sorts dragkamp. Foto: Nordiska museet

Grytor kokar på spisen, barn leker, män skrålar, kvinnor hyschar. Så såg julen ut redan 1785. Det framgår av målningen av Pehr Högberg, en folklig 1700-talskonstnär som ofta valde motiv från Bondesverige.

Själv kom han från Virestads socken i Småland och det är hemlandskapet han skildrar i tidsdokumentet ”Småländsk jul”, som anses vara vår allra äldsta bevarade konstnärliga julskildring.

Här är julstöket i full gång – och så hade det varit i veckor. För till jul skulle öl bryggas, djur slaktas, deg knådas, julbyk tvättas och barn, vuxna och hus skrubbas.

Hemska olyckor

Inte ens på självaste julaftonskvällen fick gårdsfolket slappna av. För tassade man inte tillräckligt för julnattens oberäkneliga oknytt och om gårdstomten inte var nöjd med gröten kunde skörden slå fel, djuren bli sjuka och andra hemska olyckor drabba gården under det kommande året.

Vanliga knep för att undkomma ofärd var att hälla juldricka eller askan efter julbrasan över mager åkermark. 

Att baka dekorerade så kallade såkakor eller såbröd var ett annat sätt att undvika nöd och missväxt. Dessa staplades i en julhög på bordet för att samla magiska krafter. När julen var över kunde de smulas sönder och spridas över åkern tillsammans med utsädet. I vissa trakter gned man in goda krafter i jordbruksredskap med hjälp av brödsmulorna. 

Har du redan ett Land-konto? Logga in!

Läs vidare med ett kostnadsfritt konto

Skapa ett Land-konto genom att ange din e-postadress
Genom att fortsätta bekräftar du att du har läst och godkänt LRF Medias personuppgiftspolicy.
Med ett Land-konto kan du:
Spara dina favoritartiklar och recept
Läsa exklusivt innehåll på Land.se
Få unika erbjudanden från Land

Mer från Land