Byskolorna som tänker nytt – säkrar sin framtid
Byskolor hotas och läggs ner över hela landet. Men det finns en framtid för dem som kopplar de rätta greppen. Här är exempel på några av de skolor som lyckats profilera sig.
1. De klimatsmarta
Vem vill inte gå i en skola med ren, nyttig mat och nära till djur och natur? Byskolan har alla förutsättningar att profilera sig i framtidsfrågor som miljö och klimat.
Gottne Byskola i Örnsköldsvik har natur och hälsa som profil och skogen, älven, åkermarken och fågelsjön integreras i undervisningen.
Brösarps skola i Tomelilla erbjuder ett särskilt skogsklassrum och ett äventyrligt uteliv. Dessutom kan du bli schackmästare. Bakom skolan finns en storskalig schackplan och skolan placerar sig ständigt högt i rikstävlingen Schackfyran.
Gullbergs skola i Kinna erbjuder barnen att planera och odla sina egna trädgårdsland, de får kompostera och jobba med skolans höns.
2. De invandrarvänliga
Falköping har tagit emot hundratals somaliska flyktingbarn de senaste åren. Det har räddat flera av byskolorna som hade vikande elevunderlag.
– Barnen integreras snabbt när de får höra det svenska språket dagligen och våra gamla elever har fått lära sig mycket om andra kulturer, säger Carina Milton Persson, rektor på Floby skola.
3. De samarbetsvilliga
Säffle är en av de kommuner som har bestämt sig. Kommunens sex byskolor (varav en är friskola) blir kvar. Föräldrarna ska slippa att ständigt vara ängsliga för framtiden.
– Barn- och utbildningsnämnden var enig i sitt beslut. Nu vill vi utveckla skolorna som har stor betydelse också för byalivet i stort, säger ordföranden Stina Höök (M).
Några exempel:
Alla skolor har tillgång till bredband och kan använda informationsteknikens alla möjligheter i undervisningen.
Skolorna samverkar och hjälper varandra, bland annat med lärarkompetens.
Värmlands Nysäters skola har byggts ihop med förskola och fritids vilket minskar lokalkostnaderna. Matsalen delas med ett trygghetsboende. Serveringen är öppen också för allmänheten. Den närliggande friskolan driver denna verksamhet på entreprenad, sannolikt en unik konstruktion.
4. De digitala nytänkarna
Med snabb och säker internetuppkoppling kan en liten skola komplettera den traditionella pedagogiken.
I Pajala har man i tio år bedrivit fjärrundervisning i spanska och tyska. En behörig lärare undervisar elever på flera skolor via videolänk. En utvärdering 2007 visade att denna undervisningsform inte försämrat elevernas resultat.
En utredning föreslår att fjärrundervisning begränsas till språkämnen men i många landsbygdskommuner vill man inte ha några begränsningar. I en proposition från regeringen föreslås en definition av fjärrundervisningen och så småningom ska de fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisningen får erbjudas.
På Ullvi skola i Leksand är eleverna aktiva bloggare. Ett sätt att dokumentera undervisningen och att berätta för omgivningen vad man håller på med.
Projektet Små skolor i utveckling (helasverige.se) redovisar en rad idéer. Digitala lärarrum där lärare kan mötas och byta erfarenheter är ett exempel.
5. De företagssponsrade
Byskolan är viktig i byalivet och det ger stora möjligheter till nyttiga samarbeten, till exempel med lokala företag.
Erik Thunefors i Erikslund, Ånge kommun, och några andra småföretagare köpte en fastighet där en nedlagd skola legat. Efter olika turer kunde en friskola starta 2010 med 41 elever tack vare att fastighetsägarna halverade hyran. I dag har skolan närmare 90 elever och det är kö dit.
Elever i klass 4–6 i Vebomarks byaskola i Skellefteå fick lära sig att göra en riktig tidning i samarbete med lokaltidningen Mellanbygden. Tryckningen sponsrades av lokala företag och samtidigt har eleverna skrivit krönikor i Mellanbygden. Bygden har kunnat följa elevernas tidningsarbete, något som i sin tur lett till ett ökat engagemang för skolans framtid.
