440 miljoner öronmärks för innovationer kring landsbygden

Avfolkningen av den svenska landsbygden är ett växande problem och en stor utmaning inför framtiden. Kan den snabba tekniska utvecklingen vara räddningen? I det statliga landsbygdsprogrammet öronmärks hela 440 miljoner till att stödja innovationer och problemlösning för jordbruk samt trädgårds- och rennäringen. Pengarna och viljan finns men hur är det med idéerna?

Drönare tillhörde länge krigsindustrin men har nu flyttat ut i civilsamhället och i framtiden spås jord- och skogsbruk bli den största användare av de nya flygande spanarna. Farmdrones från Göteborg prisades under hösten på Nordic Internet of Things Challenge som det mest spännande företaget kring att skapa innovationer i redan befintliga branscher.

Scannar av fält

Farmdrones idé är att lantbrukare ska använda sig av drönare som scannar av fält och grödor.

– Det finns redan en del drönare som gör detta men det vi har utvecklat är ett program som analyserar det som drönarna visar och sen ger lantbrukaren rekommendationer, säger Therese von Hackwitz som tillsammans med Krum Valkov och Andreas Karlsson startat företaget.

Bilderna tas i infrarött ljus och får olika färger beroende på tillstånd. På så sätt ser lantbrukaren snabbt hur grödorna mår och om de behöver mer eller mindre gödsel i framtiden.

– Bilderna tas dag efter dag och läggs ihop för att jämföras. Då kan vi se hur grödorna mår och hur långt de har kommit i fotosyntesen. Programmet berättar sen för bonden vad som bör göras.

Kommer skötas automatiskt

Men det stannar inte där. Eftersom traktorn utrustas med GPS och gödningsmaskinerna redan idag har egna datorer kopplas allt ihop och gödningen släpps exakt där programmet vill att det ska släppas. Lantbrukaren behöver bara styra, gasa och möjligen bromsa då och då.

– Tänk när traktorerna blir autonoma, då kommer allt skötas helt automatiskt, säger Therese som själv kommer från en lantbrukarfamilj.

– Det var faktiskt mamma som tjatade att vi på Chalmers borde göra något för lantbruket. Nu ska vi knacka kod till programmet men gör inte drönarna själv, det finns så många andra som är bättre på det.

I framtiden tänker Therese och Farmdrones ett steg längre och vill genom sitt program kunna meddela gödningsleverantören att en viss sort gödning behövs på en viss plats. Men för att satsa och utveckla idéer som Farmdrones behövs pengar.

Inger Pehrson är samordnare för innovationsnätverket inom Landsbygdsnätverket.

Måste finnas lösning

– Det nya innovationsstödet är en EU-satsning och går att söka nu och till 2020 och hittills har Jordbruksverket fått in ett 50-tal ansökningar. Ett villkor är att det är grupp på minst två personer som kommer att jobba i innovationsprojekten och att det finns en konkret idé om en lösning och inte bara ett problem.

Många av ansökningarna har teknisk inriktning och även lösningar kring förnybar energi är populärt medan det är tystare kring innovationer i mjölkbranschen. Inger Pehrson hoppas och tror att olika branscher kan få idéer av varandra vilket kan gynna landsbygden.

– Jag ser alla nyanlända som en stark resurs och inspiration för att hitta innovativa lösningar inom jordbruk och trädgårdsnäringen. De har andra kunskaper och erfarenheter och efterfrågar andra varor och tjänster än vad vi traditionellt har gjort i Sverige och det kan landsbygden tjäna på. Sammanför man det med kunskap som redan finns här och ny teknik finns det förutsättningar för nya innovationer.

Läs även: Lokalt företagande: Fridas succéöl smakar Överkalix och skog