Att landsbygdsbor är mer förberedda inför ett långvarigt strömavbrott än storstadsbor, visar ett flertal studier från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

– Landsbygdsbor har varit med om strömavbrott tidigare i större utsträckning och har naturligt en bättre hemberedskap. Man har ofta längre till affären och gör större veckohandlingar i stället för dagliga hushållsinköp, som är vanligt i större städer, säger Christina Andersson, riskkommunikatör på MSB.

Vattenförsörjning svårare i stan

Hela 77 procent av invånare i tätorter vet inte var de ska hämta dricksvatten vid en kris. Vattenförsörjningen är en trång sektor i städer. På landsbygden sker vattenförsörjning ibland genom egna pumpar och brunnar. Tillgången påverkas även om marken är kuperad eller platt. Om vattenverket får svårt att försörja samhället med vatten kan det vara bra att befinna sig lågt, de som bor högt upp eller i höghus får ofta problem först. Höjdskillnaderna gör det svårt att pumpa upp vatten.

Läs också: Så länge klarar du dig utan vatten

Närhet till naturen

Tillgången till skogen är ett plus, likväl närheten till sjöar och vattendrag. Landsbygden står ju också för vår livsmedelsproduktion.

– Du har kanske en odling, ett grönsaksland eller den typen av försörjning. Boende på landsbygden har också ofta bättre förrådsutrymmen, säger Christina Andersson.

Vedspisen – räddaren i nöden

Många hus på landet har någon form av alternativ värmekälla. En kamin, kakelugn eller annan form av eldstad är en utmärkt tillgång för uppvärmning, matlagning och för att kunna koka vatten. Då har du förmodligen också egen ved.

Läs också: Bunkra mat – lista över vad du bör ha hemma vid en krissituation

Bättre riskuppfattning

Forskning visar att landsbygdsbor i regel har större kunskap om krisberedskap. Individer som bor i storstan kan känna sig mer osårbara och upplever då säkerhetsåtgärder och beredskap som mindre meningsfullt och besvärligt. Boende på landsbygden utsätts generellt för mer störningar, så som strömavbrott, och den erfarenheten stärker riskuppfattningen.

– Man vet vilka tjänster som påverkas och ställer nog ganska snabbt om sig till den nya, utmanande situationen. Storstadsbor kan ha svårare att anpassa sig till en sådan situation, säger Christina Andersson.

Avståndet en nackdel

Det finns förstås också nackdelar med att bo på landet vid strömavbrott. Avståndet till samhällsservice, grannar och kommunikation kan bli ett problem i krisläge.

– I en storstad har du andra människor runtomkring dig, bor du i glesbygd så kan du ha långt till närmaste granne. Å andra sidan kan man vända på det – många ger uttryck för att man har dålig kontakt med grannar i stan. På landsbygden finns ofta en bättre social kännedom och gemenskap, säger Christina Andersson.

Landsbygden drabbas oftare av strömavbrott, vilket också kan betyda att vid ett nationellt strömavbrott så kan enskilda hushåll nedprioriteras över storstäder med viktiga samhällsinstitutioner.

Läs också: 10 saker du behöver veta för att klara krisen bättre