Så ska landsbygden locka nyanlända

Trots att många av de som flyr eller invandrar till Sverige kommer från landsbygden, hamnar 90 procent av dem i storstäder eller så kallade större regioncentra. Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp berättar i sin podcast Landet hur de i pilotprojekt arbetar för att i samverkan med myndigheter, föreningar och kommuner ska ändra på detta.

Nyanländas kompetens viktig

Det finns många saker i samhället som fäller krokben för landsbygden – därför är det så viktigt att jobba med dessa frågor, menar Per Hasselberg, Landsbygdsnätverkets integrationsgrupps ordförande:

– Städerna har under lång tid fått del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter, intressen och entreprenörskap. De har utvecklat väldigt mycket av företagande, av produktion och av tjänster som vi inte har tillgång till på landsbygden. Det är ett problem - ska vi ha en landsbygdsutveckling i Sverige även i framtiden måste vi också få del av de utrikesföddas kunskaper och intressen.

Parallellt arbete

För att öka samarbetet med städerna, där grupper av nyanlända faktiskt finns, har integrationsgruppens Jan Runfors, som representerar Hela Sverige ska leva, och Asha Ismail, från Somaliska riksförbundet som är en del av samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige, bland annat besökt Göteborg och Stockholm och haft seminarier om landsbygdens möjligheter.

Arbetet sker också lokalt exempelvis kring flyktingboenden – i just samverkan med exempelvis ett byalag, med fotbollsförbundet, kanske Röda korset eller kommunen – för att berätta om hur livet på orten ser ut.

Krävs samverkan

Det faktum att majoriteten av nyanlända hamnar i storstäderna, men att det enligt SCB är i de mindre regionscentra som sysselsättningen bland invandrare är högst i landet, pekar kanske på att det är inte nödvändigtvis ett jobb man flyttar till.

För att alla delar – arbete, bostad och det sociala nätverket – ska falla på plats, krävs samverkan mellan kommun, föreningslivet och myndigheter. Kan man inte få dessa tre saker på plats samtidigt på en liten ort, då fallerar det, säger Per Hasselberg:

– Finns det ingen bostad, kan man inte flytta dit. Finns det inte jobb, så vill man inte bo kvar – då flyttar man till staden. Och finns det inga sociala aktiviteter – så finns ingen grund, ingen gemenskap i samhället och då väljer man också att flytta in till staden, troligtvis.

Lyckat i Dalsland

Ett lyckat exempel på när detta fungerat är Brålanda i Dalsland. Där har gruppen jobbat med föreningslivet, där Svenska kyrkan har drivit ett kulturkafé, som också kopplat till sig företagarföreningen som ställt upp med praktikplatser och man har också lyckats hitta lediga bostäder.

Detta har, enligt Per Hasselberg, resulterat i att många av dem som placerades på ett litet vandrarhem i Brålanda nu har valt att bo kvar på orten. Det har också gjort att ett nystartat slakteri har kunnat rekrytera personal som fått utbildning via arbetsförmedlingen.

Räddande änglar

Det är ofta just i de sociala sammanhangen som det startar. Ett exempel är fotbollen, en världsomspännande idrott som de flesta har en relation till. Den gemensamma träningen i ett lag kan betyda mycket – inte minst bland alla ensamkommande pojkar, menar Anders Bengtsson från Svenska fotbollsförbundet. Något som gynnar både dem som kommer hit och dem som redan finns på orten.

– Vi har många goda exempel på när nyanlända och flyktingar faktiskt har räddat en hel by. Man har kommit till en mindre ort och blivit direkt uppslukad av föreningen på orten. Den här föreningen kanske har haft problem att rekrytera medlemmar – så helt plötsligt kommer ett tillskott. De blir ju räddande änglar för den här föreningen! Det är win-win – föreningen och byn lever tack vare att många nyanlända kommer hit, säger Anders Bengtsson.

Möjlighet för landsbygden

Per Hasselberg menar att det finns många aspekter i integrationsfrågan. En är självklart att vi ska vara välkomnande, ta hand om människor som kommer hit, men just Landsbygdsnätverkets integrationsgrupps uppgift är en annan:

– Vårt syfte är landsbygdsutvecklingen. Genom att tillvarata kunskaper – som vi så väl behöver! Vi behöver också en växande befolkning. Vi behöver fler personer som handlar i våra lanthandlar – så att de kan hålla öppet, vi behöver fler barn till våra landsbygdsskolor – stänger de så flyttar andra familjer därifrån. Det här är en möjlighet för den svenska landsbygden.

Källa: Landet Podcast: Integration och landsbygd