”Vi tog Youtube till hjälp när vi skaffade djur”

Det är en vacker vinterdag i Havsträsk, fyra mil utanför Boden i Norrbotten. I horisonten på andra sidan Luleälven syns snöbeklädda berg. De kala björkarna som leder fram till den röda Strömnäsgården är täckta av rimfrost. 

I hagen bakom ladugården står några ulliga fjällkor. De har sällskap i grannhagen av sju fläckiga Linderödssvin som glatt kommer framspringande när Åsa Lindmo och Magnus Eriksson hälsar på.

– Vi vill satsa på svenska lantraser som trivs i det här klimatet. Vi skickar dem på slakt varje höst och sedan tar vi tillbaka köttet och säljer egna köttlådor, berättar Magnus Eriksson.

Satsar på lantraser

Egentligen var det väldigt otippat att han och Åsa skulle bli lantbrukare. Ingen av dem är uppväxta på bondgård och när de köpte gården 2015 kunde de ingenting om att odla eller föda upp djur. 

Men Magnus har alltid varit intresserad av kost och hälsa och det var i den änden det började.

– Jag funderade mycket över matens ursprung och till sist kände jag att det var dags att göra något själv. Då bodde vi i en villa i byn Bredåker strax utanför Boden. När den här fastigheten blev till salu insåg vi att den var perfekt. Förutom att det redan fanns en liten ladugård så fanns det sex hektar åker runt gården och 17 hektar skog, berättar han.

Naturligt med egen mat

Åsa var till en början mer tveksam till bondelivet. Men Magnus hade hela tiden på känn att hon skulle bli såld hon också.

– Han fick rätt. Vi började med några får och när vi slaktade våra första lamm så var det en sådan otrolig känsla. Även om vi hade gullat med lammen under sommaren och fäst oss vid dem, kändes det så naturligt att vi skaffade vår egen mat, säger hon.

Men det var inte lätt att gå från att jobba som personlig assistent respektive församlingspedagog i Svenska kyrkan till att plötsligt vara jordbrukare. Magnus tillbringade mycket tid på Youtube för att lära sig hur man föder upp djur. Till sist fastnade han för grönbeteskycklingar.

Det går till så att de beställer cirka 1 600 ägg till gården varje vår som sedan förvaras tre veckor i ett äggkläckningsskåp. Där hålls en jämn temperatur på 37 grader och äggen rör också på sig, allt för att imitera hönans ruvning så mycket som möjligt. 

Går på grönbete

Lagom till första maj kläcks kycklingarna. De första tre veckorna är de inomhus, sedan får de flytta ut på grönbete. För att de ska vara skyddade från rovdjur är de i 12 kvadratmeter stora mobila enheter som flyttas runt på ängen. De får vanligt kycklingfoder, men äter också gräs, maskar och insekter som de hittar på betet. 

Framför allt får de mycket motion och utvecklar fina muskler när de är ute hela tiden. Efter åtta veckor, ungefär till midsommar, slaktas de. Sedan kommer ytterligare cirka 1 600 ägg till värmeskåpet och de kycklingarna slaktas i augusti.

– Det finns ingen annan som föder upp kycklingar i Norrbotten så där tänkte vi att vi hade en nisch. Men första sommaren var svår. Vi skulle flytta runt 1 000 kycklingar i 18 mobila enheter ute på åkern, hålla rovdjuren borta för att sedan slakta kycklingarna själva i ett slakteri som vi hade inrett i ett lastbilsskåp på gården. Vi sa att vårt mål var att fortfarande vara gifta efter sommaren och om vi var lyckligt gifta så var det en bonus, säger Magnus.

Fick öppna gårdsbod

Trots alla utmaningar gick det vägen och beställningar på kycklingarna haglade in via sociala medier. Sporrade av succén med de närproducerade kycklingarna bestämde sig Åsa och Magnus att även köpa in 300 värphöns och ha dem ute på grönbete på sommaren.

– Men det blev en chock när vi insåg att de värpte ett ägg per dag. Plötsligt stod vi här med flera hundra ägg utan att veta hur vi skulle sälja dem, berättar Åsa.

Lösningen blev att sätta en skylt vid vägen där Åsa tidigare hade ordnat en bytesbod i den gamla bastun ovanför älven. Människor kunde plocka grejor gratis där och också lämna in saker de inte längre ville ha. Nu hade de också möjlighet att köpa ägg i 30-pack och betala med Swish.

– Så fort vi hälsade på kompisar erbjöd vi ägg, vi till och med körde förbi andra kompisar på vägen och kollade om de ville ha. Om någon fyllde år gav vi ägg i present, säger Åsa.

Äggsvängen startade

Till sist insåg de att de kunde göra som glassbilen och åka runt och sälja ägg i samma veva som de skjutsade barnen på träningar i Boden och Luleå. Äggsvängen var född. Beställningarna får de via sociala medier där kunderna berättar hur mycket de har bokat.

Magnus fortsätter att arbeta 75 procent som personlig assistent, men är tjänstledig under sommaren då det mesta arbetet infaller. Även Åsa är ledig från sitt arbete som församlingspedagog i Svenska kyrkan på sommaren för att kunna flytta runt på grönbeteskycklingarna. 

Också hönsen flyttas runt på sommaren. Magnus pekar på det mobila hönshuset som han har byggt själv på underredet till en husvagn. Intill det sätter de upp ett elektriskt stängsel på sommaren så att hönsen kan gå ute.

– Stängslet är mest för att hålla rovdjuren borta för hönsen smiter i regel inte. Men om någon hamnar utanför är det lätt hänt att räven tar dem. De kan också bli attackerade uppifrån av rovfåglar, säger Magnus.

Vill odla mer

Intresset för närproducerad mat ökade under pandemin och Strömnäsgården har en stor efterfrågan  på äggen och kycklingarna. Men visst har det känts svajigt ibland. Som när Magnus visste att han skulle slakta 1 000 kycklingar den första sommaren och bara hade slaktat fyra tidigare på en liknande gård i Värmland.

– Men man lär sig och nu känns det som om vi har fått ett bra grepp om verksamheten. Det känns fantastiskt att vi kunde förverkliga vår dröm om att bli lantbrukare. Nu vill vi utöka med bär och frukt, så nästa projekt är att anlägga en fruktträdgård, säger Magnus. 

Han visar några nyplanterade äppelträd och blåbärstrybuskar som sticker upp ur snön.

– Tänk när de blommar på sommaren och man står här och ser ut över älven. Det kommer att bli magiskt.