Grannsamverkan har flyttat in på Facebook: ”Rädslan hänger inte ihop med utsattheten”

Polisen och Brottsförebyggandet rådet, BRÅ, har i många år förespråkat att det är bra med grannsamverkan. Men den moderna grannsamverkan har flyttat från möten och verkliga kontakter till sociala medier.

Idag är det inte ovanligt att olika områden har Facebookgrupper där boende hjälps åt att hålla koll på vad som händer i området, berättar radioprogrammet Kluvet land.

Men det här får också konsekvenser. Fler personer i programmet vittnar om misstänksamhet och i ett fall där polisen tillkallades för att grannarna trodde att något skumt pågick när det i själva verket arrangerades ett ungdomsläger.

– Grannsamverkan kan fungera som ett sätt att skapa en kontroll över närområdet genom att lära känna människor som bor där och ha en slags överblick över vad som händer där, Anita Heber, docent i kriminologi vid Stockholms universitet till radioprogrammet.

Hon anser att människor sorterar andra utifrån hur lika de är en själv. Om någon står ut på något sätt, ser annorlunda ut, klär sig annorlunda så sorteras de som att de inte hör hemma här.

– Vi vet inte vad vi kan förvänta oss av den personen och då kan man uppleva en rädsla, säger hon.

Enligt Anita Heber har många människor i områden som har grannsamverkan på Facebook inte heller koll på statistiken när det gäller inbrott och andra typer av brott i området. Istället beror rädslan för det på något annat.

– Rädslan hänger inte alltid ihop med den faktiska utsattheten. Det behöver inte ensa ha skett ett inbrott eller andra typer av brott för att skapa en rädsla, säger hon till Kluvet land.

Kluvet lands reportage Grannsamverkan i sociala medier sändes i P1 5 maj kl. 10.35.