_ebd156fcd6.png)
Lycksele frystorkar överbliven mat till krisförråd
Lycksele kommun har hittat ett smart sätt att skaffa ett beredskapslager; att frystorka överbliven mat i stor skala som kan försörja de 12 000 invånarna i tre månader. Och det mesta är närproducerat!
Bakom satsningen står Klaus Dudenhöfer, kostchef i Lycksele kommun, i Västerbottens inland. Med stöd från Energimyndigheten ska kommunen under fyra år utveckla och testa frystorkning i stor skala.
En modern frystorkningsapparat, stor som torktumlare, har köpts in för 500 000 kronor och i den ska man ta tillvara all överbliven skolmat.
– Den kan frystorka 60 kilo åt gången och det tar cirka 40 timmar. Förutom överbliven mat har vi också en viss planerad överproduktion inför varje frystorkning, för att få ihop ett tillräckligt stort lager, säger Klaus Dudenhöfer.
Den frystorkade maten vakuumförpackas och kan sedan hålla i upp till 25 år om den förvaras mörkt och svalt. Målet är att skapa ett lager som ska kunna förse Lyckseles drygt 12 000 invånare med krismat under tre månaders tid.
Satsar lokalt
Satsningen på frystorkad mat är bara en i raden i Lycksele kommun, sedan Klaus Dudenhöfer blev kostchef för tre år sedan. Då kom han från Härjedalens kommun varifrån han tog med sig idén om kommunala kor.
Det innebär att kommunen skriver kontrakt med lokala lantbrukare om att sköta fyra kor som så småningom blir till kött som serveras på skolor och äldreboende. Det ger bönderna en stadig inkomst och gynnar den lokala livsmedelsproduktionen.
Samma sak gäller lokala grönsaks- och potatisodlare, Lycksele kommun köper en viss mängd råvaror från dem varje år. Producenterna behöver däremot inte förbinda sig att leverera stora mängder varje år, vilket kan vara svårt för småskaliga odlare. Med detta system levererar det de har möjlighet till.
Kommunen står rustad
Kommunen har olika avtal med olika leverantörer. Man köpte förra året in 15 ton potatis och 1,5 ton vitkål från lokala odlare, varav en har kunnat utöka sin produktion. Även viltkött och fisk från andra lokala producenter köptes in.
– Det kallas dynamisk upphandling som gynnar lokal produktion. Vi började med det i två steg och det första steget gick ut på att producenterna på ett jättenkelt sätt fick kvalificera sig som leverantörer. Steg två var att vi lade ut ett bud på vad vi behövde köpa in och så fick bönderna tävla om det, berättar Klaus Dudenhöfer.
För även om det innebär mer arbete än att bara köpa in mat från den rikstäckande grossisten, så ser Lycksele kommun detta som ett sätt att skapa verklig krisberedskap vad gäller matförsörjningen.
– Vi står bra rustade om krisen kommer, säger Klaus Dudenhöfer.
