Malin Ackermann: ”Tid att vila och koka ett ägg”

Sensommar. Ett vackert ord. Högsommar övergår till höst och naturen drar sig tillbaka. Samlar ihop växtnäringen och förbereder sig gradvis för dvala. Det finns något fint i årstidernas växlingar, och nog har vi människor en del att lära av detta.

Försommartid spritter det i mig. I år hade jag glädjen att hålla högtidstalet på nationaldagen. Vilken ära. 7 minuter fick jag på mig att tala om den svenska själen och vad som är värt att fira. Förutom att tala om demokrati och landets grundläggande värderingar pratade jag om sommaren och vad jag tycker är bra med Sverige.

För mig är Sverige gröna skogar och blåa sjöar. Jag blir fortfarande glad när jag ser en vägskylt som symboliserar badplats. Minns väl hur jag upplevde att komma till en ny badplats. Man ville så snart som möjligt känna på vattnet. Doppa tårna. Kolla om det var långgrunt eller tvärdjupt. Jag tänker att orden långgrunt och tvärdjupt är en del i den svenska själen. Som jordgubbar med glass, smultron och blåbär. Som att dricka direkt ur en fjällbäck och stå i ett varmt regn.

Det är något med sommaren som får mig att känna mig mer levande. Och det härliga är att det funkar år efter år. Känslan av att vara mer fri infinner sig varje år vid min första cykeltur och när jag ser studenterna rusa ut i euforin över att vara fri. Fri att bygga upp sitt liv. 

Jag blir lika rörd varje gång. 

Deras livsglädje hjälper mig få tag på min lust att leva som om grinden alltid är öppen. Med det menar jag känslan av att fortsätta se möjligheten med att smita, och insikten av att det kan finnas något spännande bakom hörnet. Man behöver inte vara ung för att ge sig själv en ny chans i livet.

Nu är det sensommar och då gäller det att se det goda med att sommaren övergår till hösten. Att se tjusningen med att det mörknar och kylan börjar göra sig påmind. Skolan startar igen. Det blir en form av omstart. Kanske har sommarens behag gett inspiration till att börja den där kursen, eller starta om på nytt med ett projekt?

Under sommaren upplever jag att tiden är mer dyrbar. Tankar om tid kommer dock till mig mer nu när jag är medelålders. Tid att leva. Tid att vila och koka ett ägg. Morgonen när jag skulle hålla talet kokade jag ägg. I den stunden insåg jag att jag och äggen behöver lika lång tid för att bidra med det viktigaste med Sverige. Jag i ord och äggen som symbol för våra livsmedel. 

Och utmaningen att få till talet som passar alla är lika svårt som det här med äggen. En del vill ha hårdkokt, andra löst och jag vill ha det krämigt, vilket är en konst i sig. 

Glad sensommar. Njut av tiden.