Stöpafors kvarn tillverkar 100-årigt skrädmjöl

På 60-talet fanns åtminstone ett tiotal skrädmjölskvarnar i Värmland. I dag är Stöpafors kvarn den enda i Sverige. Men intresset för det värmländska mjölet har börjat växa.

– Flera kändisbagare använder sig av skrädmjöl. Och över lag har människor blivit mer intresserade av gammalt hantverk, säger Henry.

Han beskriver den värmländska traditionen med skrädmjöl, ett slags rostad havre, som en hel kultur.

– Den sitter i våra skogshuggargener sedan hundratals år.

Levereras över hela Sverige

Kvarnen ligger inbäddad i en liten sänka, ett stenkast väster om sjön Fryken. På gårdsplanen står pallar med mjöl som ska hämtas och levereras till kunder över hela Sverige.

En mättad doft av rostad havre slår emot oss när vi kliver in i kvarnen.

– Det är en svårbeskrivbar doft, men visst är den härlig, säger Henry som är relativt ny i mjölbranschen.

Efter att ha jobbat som byggnadsmålare i många år ville han sadla om. Och intresserad som han är av gamla maskiner besökte han kvarnen och den dåvarande mjölnaren William. Henry föll pladask för den spännande verksamheten och när han ett par månader senare fick höra att den Willian tänkte lägga ner verksamheten agerade han direkt. I december 2015, utan någon som helst erfarenhet av mjöl, tog Henry över kvarndriften och började gå i lära hos William.

Läs också: 28-årige Andreas har det nya trendyrket – mjölnare

Gått ner flera kilo

Henry berättar att han gått ner åtskilliga kilon sedan dess. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på hur många gånger om dagen han springer fram och tillbaka mellan torkstuga och kvarn, liksom upp och ner för kvarnens trappor. Alla delar i tillverkningen av skrädmjöl kräver nämligen noggrann och kontinuerlig tillsyn om mjölet ska bli perfekt.

– Det här jobbet är inget för latmaskar, men mig passar det utmärkt, säger Henry.

Henry har satt fyr i den vedeldade ugnen i torkstugan och laddat den med havre. Första steget i skrädmjölstillverkningen är att rosta havren, en process som tar ett par timmar. När det börjar ryka är det nästan klart.

Läs också: Hon gör strålande affärer av skånska äpplen

Eftersom det inte finns någon elektronisk temperaturmätare i rosten använder sig Henry av gammal beprövad teknik. Han känner, tittar och luktar på de varma kornen. Han skalar ett par, smakar och ser tämligen nöjd ut.

– Det smakar bra, men nu börjar röken bli blå, och då är det bråttom. Det kan bli bränt om det får rosta för länge, säger han medan han snabbt förflyttar till ”bingen”, ett rektangulärt plåtkar till vilket han skyfflar kornen för hand.

Säckarna far blixtsnabbt

Väl i bingen får kornen svalna en stund innan ett aggregat suger upp dem för att blåsa dem vidare in på våning två i kvarnen där skrädmaskinen tar vid.

Själva skrädningen (skalningen) går fort. Det tar bara en liten stund innan mällerna (kärnorna), via en trumma, börjar forsa ner i uppspända jutesäckar på bottenvåningen. Det är dags att känna, lukta och smaka igen.

– Riktigt bra, säger Henry och försluter den första säcken.

Han kopplar den till en kedja som hänger från en vinsch två trappor upp. Säcken far blixtfort upp genom luckan i taket. Henry själv tar trappan.

När alla maskiner är i gång samtidigt skakar hela kvarnen, så pass att fönstren skallar och färgen trillar från väggarna. Det susar, brusar, smattrar och knackar.

Knackandet kommer från andra våningen där kvarnen mal mällerna till mjöl mellan stenar. Henry undersöker mjölet genom att känna och smaka på partiet en tredje gång. Resultatet är godkänt.

Läs också: Lyxiga grillkolen från Tornedalen gör succé på stjärnkrogarna

Efterfrågan växer

Efterfrågan på skrädmjöl växer alltså, men Henry är inte intresserad av att utveckla verksamheten.

– För mig handlar det om gamla traditioner. Jag vill bevara hantverket som det är, och har varit i 100 år. Just det ju en stor del av värdet med verksamheten. Det är något jag tänker på när jag äter skrädmjöl. Hur mycket jobb som ligger bakom. Jag tror att det är viktigt både för oss och våra kunder.

Med oss syftar han på sig själv och sin flickvän Helena, som är den som ansvarar för företagets PR, mail och fakturor.

Han planerar dock att anställa ytterligare en medarbetare.

– Jag tror att vi måste vara två för att kunna producera så mycket som kvarnen har kapacitet till. Förra året fick vi ihop 75 ton, säger Henry som själv äter skrädmjöl ganska ofta.

– Motti mä fläsk å kröser å flöt, dä ä gött dä, säger han.

Det han syftar på är nävgröt med fläsk, lingonsylt och flott, en värmländsk tradition med väldigt många år på nacken.

Läs också: Deras chokladfabrik drivs av kärlek och crowdfunding

Mjölnarens bästa skrädmölstips

• Använd skrädmjöl i stället för vetemjöl till pannkakor eller våfflor.
• Det är jättegott att reda såser och panera fisk med skrädmjöl.
• Det är bra att baka matbröd med. Vetemjöl måste dock tillsättas för jäsningens skull.
• Gott att blanda i smoothies, eller strö över fil och yogurt.

Läs också: Svedjans ost gör succé med hundraårigt mathantverk

Lång värmländsk tradition

Skrädmjöl utgörs av havre som rostats i vedeldad ugn och malts på stenar. Mjölet som hör till värmländsk tradition har sitt ursprung i den finska invandringen under 1600-talet.

Skrädmjöl har lång tradition i den värmländska matkulturen. Historiskt sett har mjölet främst använts till värmländska specialiteter, som nävgröt, mårbackakaka och skrädmjölsdrömmar, men användningen ökar numera används det också i till exempel surdegsbröd, pajer och pizza.

Skrädmjöl ger en lätt rostad ton i både doft och smak.

Havre i sig är glutenfritt men vid tröskningen och under processens gång så finns risk att det kommer i kontakt med andra sädesslag. Därför kan skrädmjöl innehålla spår av gluten. 

Läs också: Nygamla framtidsgrödan: Gotlandslinsen är tillbaka på ön