Fakta om Hanna ”Bondbönan” Karlsson i Svenska bönder

Som mjölkbonde drivs Hanna Karlsson – som Land tidigare skrivit om – naturligtvis av att ta hand om både djur och natur, men också av att skapa en biologisk mångfald där djuren, naturen, växter, insekter och människor trivs ihop.

– Det bästa med mitt yrke är att jag på ett hållbart sätt kan ägna mitt liv åt att producera bra livsmedel i samarbete med djuren och naturen som finns här omkring oss, säger Hanna som nu är aktuell i tv-serien Svenska bönder.

För henne handlar det om att driva ett företag som tar ansvar.

– Vi som bönder bidrar till hela samhället och det känns väldigt viktigt att få göra det, säger hon.

Med glimten i ögat tillägger hon:

– I det här yrket blir man aldrig bedömd utifrån hur man ser ut eller vad man har på sig och det känns ju väldigt skönt.

Hanna Karlsson är Bondbönan

Hon driver sedan ett antal år också det framgångsrika sociala medier-kontot Bondbönan och har sammanlagt nästan 65 tusen följare.

– Jag startade bloggen för att jag ville minska klyftan mellan konsumenterna och oss som producenter – och kanske också en del politiker för de är ju också människor, säger Hanna.

Men vem är då denna bondböna?

– Jag växte upp här på Österbo gård som mina föräldrar då drev.

Efter studierna på naturbruksgymnasiet Ingelstorp i Kalmar, utbildade hon sig till ladugårdsförman. Som ladugårdsförman är man spindeln i nätet på en gård, men Hann är också utbildad husdjurstekniker vilket innebär att hon kan inseminera och dräktighetsundersöka kor. Studierna varvade hon med att jobba på olika gårdar på Öland och i Skåne.  

Hon har också arbetat på en mjölkgård i Nya Zeeland i ett halvt år.

– Jag arbetade sedan som husdjurstekniker men 2003 anställde mina föräldrar mig till hundra procent och sedan dess är jag kvar här. 

I samma veva träffade hon Rogge, sin stora kärlek.

– Han var svetsare på den tiden och var till och med rädd för hästar, berättar Hanna och skrattar.

Idag är även Rogge en del av livet på gården och driver ett bolag som riktar sig till bönder och privatpersoner som till exempel äger kor, hästar, får eller höns.

– Han är en riktig entreprenör och uppfinningsrik som en äkta MacGyver.

Brinner för biologisk mångfald

För fem år sen blev Hanna ägare till sina föräldrars gård men de hjälper fortfarande till en hel del. Även om mjölk och köttproduktionen är gårdens fokus så är också växtodling en viktig del av verksamheten. Det som främst odlas är vall och majs. För Hanna är den biologiska mångfalden som naturbetesmark bidrar till viktig att prata om.

– Det är inget projekt utan det är en del av den här gården och något som alla bönder i Sverige faktiskt mer eller mindre ägnar sig åt utan att tänka på det. På betesmarkerna betar, promenerar och skiter våra djur vilket leder till att många växter och insekter trivs, även ovanliga och sällsynta arter.

En fördel med Hannas jobb som bonde med egen gård är enligt henne att hon själv bestämmer vad hon vill testa inom till exempel växtodling. Men som lantbrukare har hon självklart lagar och regler att förhålla sig till. Pappersarbetet kan vara tidskrävande även om man som Hanna har rådgivare att vända sig till. Hon har idag två anställda som hjälper henne på gården varav den ena arbetar heltid och den andra halvtid.

Det betyder lösdrift

Gårdens mjölkkor och deras kalvar och ungdjur är en viktig del av umgänget på gården. För Hanna är det viktigt att varje djur behandlas som den individ den är. 

– Jag är väldigt nära dem och varje djur har sin egen personlighet. Det är väldigt viktigt att bemöta dem på det sätt som de själva önskar och att man inte tränger sig på.

Djuren på Hannas gård går i lösdrift vilket innebär att de går fritt på gården och själva bestämmer om de vill vara ute eller innte under sommarhalvåret. På vintern är korna inomhus medan de ungdjur som vill får gå ute. Korna bestämmer själva hur mycket mänsklig kontakt de vill ha vilket Hanna tror är lugnt och skönt för dem. 

På gården finns också en hel del hästar där några tillhör familjen men de flesta är inackorderade. På hästryggen kopplar Hanna av.

– Jag styrketränar och yogar för att hålla mig i form och vill nog påstå att jag är starkare än någonsin för att jag faktiskt prioriterar det. Jag gör det mesta här hemma eftersom det finns massor av ytor att göra det på – jag behöver inte åka iväg på något gym!

När hon fick frågan om att vara med i tv-serien Svenska bönder tvekade hon först men beslöt sig ändå relativt snabbt för att tacka ja. I sina sociala medier delar hon redan sin vardag som yrkesverksam bonde och nu får hon möjligheten att nå ännu fler. 

– Vi lantbrukare är väldigt bra på det vi gör men sämre på att berätta om det. Många är nog nyfikna på oss men tiden att berätta finns inte alltid. 

Hon hoppas att serien kan öka kunskapen för hur lantbruk bedrivs idag och att både konsumenter men också politiker kan få nya insikter. För Hanna är det viktigt att konsumenter faktiskt tittar på paketets baksida i butiken för att se var maten har sitt ursprung.

– Då kan man välja själv. Jag vet att det finns stora kunskapsluckor och det var också därför jag startade Bondbönans blogg – jag vill öka kunskapen och minska myterna.

Tips till unga som vill jobba på bondgård

Hanna hoppas också att Svenska bönder kan öka intresset bland unga att söka sig till bondeyrket.

– Mitt tips till de som är intresserade är att man verkligen inte behöver vara uppvuxen på en gård för att jobba på en, det viktigaste är att vara intresserad.

Att gå naturbruksgymnasium som hon själv gjorde kan vara en inkörsport.

– Och praktisera eller jobba på en gård, gärna en större med flera anställda för att komma i kontakt med flera olika typer av yrken och uppgifter. Då får du en möjlighet att se vad du tycker är mest intressant och passar dig bäst.