Fakta om Rudolf Tornerhjelm i Svenska bönder

Anrika gården Wrams Gunnarstorp ligger två mil utanför Helsingborg och är ett gods och jordbruk med anor från 1500-talet. Rudolf Tornerhjelm äger och driver gården och syns under våren i nya tv-programmet Svenska bönder. 

– Jag är femte generationen som driver och äger gården, säger Rudolf om gården som varit i familjens ägo ända sedan 1839.

Historien om godset är lång och gedigen och från början var slottet ägnat som jaktslott åt dåtidens kungligheter och adelsmän från både Sverige och Danmark. En datering som man en gång funnit i en takmålning i huvudbyggnaden vittnar om att slottet troligtvis stod helt färdigt 1636. Idag är slottet klassat som byggnadsminne.

Rudolfs hustru Amelie ägnar mycket tid åt att bevara och rusta godset för framtida generationer i ett nära samarbete med länsantikvariatet i Skåne.

Men det är inte bara byggnadsvård som paret ägnar sig åt på gården. Här bedrivs främst ett högteknologiskt jord- och skogsbruk som dessutom huserar hypermodern biogasanläggning. Rudolf är en modern man som älskar all typ av teknisk utveckling och drivs av att vårda egendomarna på bästa möjliga sätt.

Han växte upp på gården med sina syskon och eftersom han också var äldst i syskonskaran var tanken redan från start att han en dag skulle ta över verksamheten i ett generationsskifte. I sin ungdom reste han därför runt världen och förkovrade sig inom jordbruk. Rudolfs morbröder hade en gång i tiden arbetat i Kalifornien och med hjälp av deras kontakter lyckades han skaffa sig en arbetspraktik där på ett storskaligt jordbruk. Han minns tiden väldigt väl.

– Det här var på 1980-talet, under president Reagans tid. Under de 11 månader som jag arbetade där lärde jag mig väldigt mycket och fick också många insikter.

Han lärde sig mycket om hur man i USA bedriver storskaliga jordbruk men den enskilt viktigaste lärdomen var insikten om hur viktigt vatten är. För redan då var det ett jätteproblem i Kalifornien.

– Jordbruken där behöver enorma mängder vatten eftersom mycket odlas i ökenområden. Konflikten låg och ligger i behovet av vatten för lantbruken och landsbygden, kontra storstäderna och industrierna – och då främst oljeindustrin.

Rudolf förstod redan då att även Sverige i sinom tid skulle komma att drabbas.

– Det gör att vi som arbetar med svenskt skogs- och lantbruk måste ta hänsyn till det i vårt tänk, och det innebär att vi måste investera i tid.

Skogsbruk på Wrams Gunnarstorp

Skogen är en av de viktigaste inkomstkällorna för gården och när Rudolf var ung praktiserade han därför på en större egendom med skog i Danmark. I Danmark är kunskapen om bok- och ekskogar sedan lång tid tillbaka hög.

– Där fick jag lära mig hur de tänker vad gäller att sköta bok- och ekskogar, och det var en väldigt värdefull tid för mig som jag har nytta av än i dag, förklarar han.

Rudolf inledde sin nuvarande karriär i början av nittiotalet då han och hans far startade ett driftsaktiebolag tillsammans. De jobbade tillsammans på gården fram till 1997. 

– Min far dog plötsligt i hjärtinfarkt och sedan dess har jag drivit gården tillsammans med min hustru Amelie och våra anställda.

Gården tog han över i ett generationsskifte. Han beskriver det som en inte alltid enkel period eftersom han kände att det fanns en press på honom.

– Mina syskon var till stor hjälp och vi samarbetade nära för att lösa allt som behövdes. Idag bor de också här på gården i olika fastigheter vilket ju är väldigt trevligt. Vi träffas ofta och äter middagar ihop.

Generationsskifte på Wrams Gunnarstorp

Det är också hans brorsson Carl som är den som senare kommer att få ta över gården.

– Jag och min hustru fick aldrig några barn och tanken är att jag om fyra år skall lämna över gården och förvaltningen av den till honom. Men han bestämmer själv när han är redo.

Rudolf förklarar också att en av hans utmaningar under uppväxten var hans dyslexi, något som gjorde att han blev fåordig och inte ville prata inför vuxna på grund av rädslan att göra bort sig. Idag har han övervunnit den rädslan och väljer att berätta om den för att inspirera unga som har liknande problem att inte tveka att ge sig in i jordbruksbranschen. Man lär sig ofta yrket praktiskt och inte genom att sitta i skolbänken och traggla glosor.

– Idag är det ju allmänt känt att många framgångsrika entreprenörer har dyslexi. För min egen del handlar det om att jag övervunnit mina svårigheter och idag är jag inte det minsta blyg och har ett stort socialt nätverk.

Satsar på precisionsodling

Skogsbruket är gårdens hjärta med nästan 1 900 hektar skog men här bedrivs också jordbruk på cirka 850 hektar. På Wrams odlas främst vete, raps, havre och korn. Man arbetar med precisionsodling vilket innebär att man gödslar varje fält behovsanpassat. Det är möjligt för att man satsat på toppmodern drönarteknik och de senaste lantbruksmaskinerna.

När Rudolf fick frågan om att vara med i Svenska bönder beslöt han sig ganska direkt för att tacka ja eftersom han tycker att det är extremt viktigt att lyfta yrket som lantbrukare.

– Det kändes väldigt viktigt för mig att ställa upp och lyfta det här yrket och för att visa hur det fungerar på en så här stor gård eftersom vi är en viktig arbetsgivare också för framtidens bönder.

Han tyckte att det var både spännande och roligt när tv-teamet kom till gården.

– Det gick väldigt bra även om det såklart också känns lite märkligt att ha kameror efter sig men jag hoppas att det kommer framgå hur vi jobbar här på gården och vad arbetet går ut på.

Orolig över klimatförändringarna

Rudolf ser positivt på framtiden men är samtidigt oroad för klimatförändringarna. Därför är han är fast övertygad om att följa utvecklingen i och investera i ny teknik. I Svenska bönder får tittarna se hur hans automatiska bevattningsrobotar är till stor hjälp i arbetet. 

– Jag tror att man måste investera i tid för att motverka klimatförändringarnas påverkan på jordbruket. När de inträder är det för sent, säger han.

Han hoppas att tv-serien Svenska bönder skall öka intresset bland unga att ge sig in i yrket. Han tipsar den som är intresserad att göra som han gjorde – jobba eller praktisera på en gård. Då lär man sig hur yrket faktiskt går till.

– Jag öppnar gärna upp min gård för de som är intresserade och välkomnar absolut studenter och skolor som vill komma och titta hur vi jobbar.

Och det är klart att han skulle bli väldigt glad om någon som sett programmet också väljer att göra just det han själv gör.

– Jag tror väldigt mycket på ungdomarna och jag tror också på att det är mycket ute på gårdar som kan förnyas och bli ännu bättre – och det kommer ju den nya generationen att stå för.