Här är växterna som kan ge problem i framtiden

SLU Artdatabanken håller koll på hur importerade växter och djur påverkar vår natur. 2018 gav de ut en risklista över arter som skulle kunna hota vår naturliga flora och fauna.

Sedan dess har mycket hänt. Därför har SLU Artdatabanken publicerat en ny risklista över främmande arter. Över 1 600 växter och djur har undersökts utifrån hur stor utbredning de har nu, vilken utbredning ett varmare klimat skulle kunna ge dem samt hur stor påverkan varje art skulle kunna få på vår natur.

För trädgårdsägare innebär den nya listan en del nyheter. Här finns naturligtvis växter som redan klassas som invasiva, som parkslide och jättebalsamin, men också växter som i dag ses som mer eller mindre harmlösa.

Bland dem märks till exempel syrenbuddleja, snöbär och lammöron. De hamnar alla bland de 24 växter som både klassas som växter med hög risk för spridning och som har stor potential för att göra skada i framtiden.

Den omdebatterade vresrosen finns också med på listan men forskarna påpekar särskilt att det handlar om den ursprungliga arten, Rosa rugosa, inte artens hybrider som har ett betydligt beskedligare spridningsmönster.

För trädgårdsodlare är den nya listan en bra vägledning när nya växter ska planteras. Om en växt riskerar att bli invasiv i framtiden kan det vara bättre att välja någon annat.

23 värstingväxter att hålla koll på

På gränsen att börja sprida sig på egen hand, främst i södra Sverige men har hittats förvildad så långt norrut som Umeå och Skellefteå.

Videkornell sprider sig gärna via vattendrag och skapar täta bestånd som kan konkurrera ut naturlig flora i känsliga våtmarksmiljöer.

Kan buska igen skogsmarker. På Öland är den allt vanligare i sandiga barrskogar och långt ut på Alvaret.

Arten kommer att på sikt helt förändra utseendet på många av våra skogar, särskilt sandiga tallskogar. Den lär även kunna påverka en del torra betesmarker.

Flockoxbär bildar låga, täta buskage, framför allt i mindre skogsdungar, lövskogsbryn och öppna miljöer som alvar och kalkhällar. De kan konkurrera ut känsliga arter.

Mycket anpassningsbar och spridningsbenägen. Har snabbt spridit sig i södra Sverige det senaste decenniet och brett ut sig på vissa stränder.

Akvarieväxt som rymt. Kan bilda täta mattor som konkurrerar ut mycket annan vattenvegetation. Ger i dag störst problem på stränder i södra Sverige.

Har visat sig snabbt kunna växa till, bilda enartsbestånd och täcka stora ytor i näringsrikt sötvatten.

Sprider sig och bildar stora tuvor som betesdjur låter stå eftersom den är giftig. Har redan slagit ut två rödlistade arter av jordstjärna på Öland.

Invasiv växt som sprider sig snabbt med massor av frön. Nordligaste fyndplats: Vittangi 2022.

Huvudsakligen ett problem i södra Sverige men är på väg norrut och kommer sannolikt att bli ett allt större problem i fuktskogar även i norr.

Sprider sig effektivt både via jordstammar och frön som kan spridas över hundra meter från moderplantan med hjälp av vind.

Japansk lärk kan sprida en växtsjukdom som angriper inhemska arter som ek, bok och björk. Kan också skada vilda blåbärsbuskar.

Sprider samma sjukdom som japansk lärk.

Problemväxt som sprider sig längs vägkanter och ängar i hela landet.

Prydnadsbuske med hög invasionspotential. Arten sprider sig i landet, bland annat i sandiga tallskogar

Än har inte arten börjat sprida sig. Beräknas ge problem när träden blivit stora nog för att ge frö.

Välkänd, invasiv och svårbekämpad växt.

Ger i dag störst problem på stränder i södra Sverige.

Gulblommande ogräs på stark frammarsch.

Till en början en trädgårdsväxt som rymt. Finns fortfarande att köpa i handeln men kan bli klassad som invasiv och därmed förbjudas.

Populär prydnadsväxt som kommer att gynnas av ett mildare klimat. Arten förekommer redan i känsliga miljöer och riskerar att fortsätta sprida sig.

Snöbär kan bilda täta bestånd som tål både skugga och sol. Busksnåren kan bli mycket stora och konkurrerar med inhemska arter.